Ett minnestest används ofta inom kognitiv psykologi som ett sätt att mäta minnet. Kliniker använder ofta ett cued recall-test, ett gratis recall-test eller seriellt återkallningstest för att utvärdera olika aspekter av korttidsminnet – en persons förmåga att hämta information som nyligen lärt sig. Genom år av utveckling och användning av sådana test har forskare en bättre förståelse för hur hjärnan lär sig, lagrar och hämtar information.
Cued recall, även känd som stimulus/respons, innebär att memorera en sekvens av information, med vilken metod som helst som önskas. Efter 15 till 30 minuter ber forskare försökspersonerna att komma ihåg en specifik bit av information eller all information i rätt ordning, när de väl fått en specifik ledtråd. Ledtråden kan vara att avslöja hälften av en parad sekvens, eller en bild, ett ord eller en ledtråd associerad med en viss information. Denna typ av återkallelsetest visar inte bara hur hjärnan använder association för att koda minnen, utan också hur den gör logiska slutsatser när ledtråden är baserad på en allmän tolkning av informationen.
Free recall är ett minnestest där försökspersoner uppmanas att memorera en kort sekvens av bilder, siffror eller ord under en viss tidsperiod. Efter ytterligare en förutbestämd tidsperiod vidarebefordrar försökspersonerna informationen i valfri sekvens. Detta återkallelsetest avslöjar hur individer använder särskilda typer av kodning för att memorera grupper av information. Människor kan gruppera liknande bitar av data eller komma ihåg information med hjälp av mnemoniska metoder. Forskare har också lärt sig att människor vanligtvis kommer ihåg början och slutet av sekvenser lättare, vilket kallas primärminne och senaste minne.
Seriell återkallelse testar i allmänhet en persons förmåga att komma ihåg information i en exakt ordning eller att komma ihåg omständigheter när de inträffade inom en tidsram. Forskare tror att denna typ av inlärning och minne speglar människans förmåga att skapa och använda språk tillsammans med förmågan att minnas tidigare händelser i kronologisk ordning. Populationer i en given kultur lär sig ordsekvenserna som bildar meningsstruktur, vilket ger ett kommunikationsmedel. Att komma ihåg livshändelser eller de särskilda steg som krävs för att utföra en uppgift kräver i allmänhet seriell inlärning och minne.
Kognitionspsykologiska forskare använder återkallelsetest för att visa hur många faktorer som påverkar inlärning och minne. Till exempel, ju mer uppmärksamhet en person ägnar åt kodningen eller memoreringsprocessen för att lära sig ny information, desto större mängd information lärs in och kommer ihåg korrekt. Motivation är också en stark inlärnings- och minnesfaktor. Oavsett om det är en påtaglig belöning eller en allmän rädsla för nederlag, producerar personer som använder någon typ av självmotivation i allmänhet en högre prestationsnivå. Forskare har också upptäckt att att använda samma miljö, eller tillstånd, för att återkalla information som användes för att initialt lära sig informationen, vanligtvis gör det möjligt för människor att hämta information mer effektivt.