Termen ångestdämpande medel ersätts numera vanligen med termen ångestdämpande medicin. Båda termerna hänvisar till droger, och ibland örter som används för att bekämpa ångest eller panikångest. Många anxiolytiska läkemedel används också för att främja bättre sömn, men primär användning, som namnet antyder, är att främja ett tillstånd av lugn.
Det finns flera klasser av anxiolytiska läkemedel. Tidiga mediciner, som nu ordineras mer sällan, inkluderar olika barbiturater, som fenobarbital. Dessa tenderade att vara mycket beroendeframkallande och medicinska forskare och läkare letade efter substitut som fortfarande skulle främja avslappning utan att ha en så hög grad av beroende. Ett läkemedel som prövades var läkemedlet metakvalon, även känt som quaaludes. Tyvärr blev metakvalon snart en populär fritidsdrog och tenderade att skapa drogberoende. Problemet med quaalude överanvändning och missbruk blev så allvarligt på 1970-talet att den amerikanska regeringen, och många andra regeringar, helt förbjöd användningen.
En annan grupp av anxiolytiska läkemedel är bensodiazepiner. Dessa inkluderar välbekanta namn som Valium® (diazepam) och Xanax® (alprazolam). Även om dessa mediciner kan främja lugn, har många av dem, särskilt aprazolam, korta halveringstider. Kroppen bygger vanligtvis också upp en tolerans mot medicinerna, vilket innebär att långtidsanvändare kan behöva ta fler av dessa ångestdämpande läkemedel för att uppnå samma effekt. För kortvarig användning, under noggrant kontrollerade omständigheter, kan de vara mycket fördelaktiga. En läkare bör utvärdera långtidsanvändning av alla bensodiazepiner, och det är viktigt att aldrig helt enkelt sluta ta dessa läkemedel om du har använt dem under en lång tid eftersom detta orsakar extrem risk för anfall.
Eftersom anxiolytiska läkemedel som barbiturater och bensodiazepiner har en så hög risk för beroende, sökte forskarna fortfarande andra mediciner som kan vara till hjälp och medföra mindre risk för beroende. Vissa av dessa nyare mediciner faller inom den valda serotoninåterupptagshämmaren (SSRI) eller antidepressiva. I synnerhet har Zoloft® och Paxil® pekats ut som potentiellt fördelaktiga för personer som lider av generaliserat ångestsyndrom. Administrering av SSRI måste övervakas noggrant, särskilt om en person uppvisar tendenser till humörstörningar som bipolär I eller II. SSRI kan provocera fram maniska tillstånd istället för att skapa ett lugnare sinne när de används av personer som diagnostiserats ha bipolär sjukdom.
Ett antal naturläkemedel och preparat anses vara ångestdämpande, även om många har få bevis för att stödja påståenden om effekt. Bland dessa preparat finns örter som johannesört, valeriana och kamomill. Kava eller kava kava är, för många, ett effektivt sätt att minska ångest, och det finns en del forskning som stöder påståendet att kava kan vara ett användbart ångestdämpande medel. Även om det är av naturligt ursprung, bör användning av kava eller någon annan ört vara enligt instruktioner från en läkare, eftersom alla dessa är tekniskt sett droger och kan interagera med andra mediciner eller tillstånd.