En antingen-eller felslutning är en typ av felslutning där en person gör ett uttalande som bara presenterar två möjliga alternativ, när det faktiskt finns fler än dessa två. Denna typ av villfarelse görs ofta av att någon försöker övertala någon annan att tro att det bara finns två alternativ. Någon som hävdar att denna typ av felslutning används måste kunna visa att åtminstone ett mer relevant och meningsfullt val finns tillgängligt. En antingen-eller felslutning begås inte alltid när någon presenterar ett ”antingen-eller” uttalande, eftersom vissa situationer legitimt bara har två möjligheter.
Kallas även för ett ”falskt dilemma”, en antingen-eller-felslutning uppstår när någon felaktigt presenterar bara två möjliga alternativ som de enda. Detta inträffar antingen av misstag eller avsiktligt, när någon som argumenterar blandar ihop motsägelsefulla och motsatta påståenden. En motsägelsefull proposition är ett uttalande av två tillstånd där endast ett av de två förhållandena måste vara sant, till exempel ”han andas eller han andas inte.” I motsats till detta är en motsatt proposition ett uttalande där högst ett av de två förhållandena är sant, men det är också möjligt att ingetdera är sant, till exempel ”idag är det måndag eller idag är det tisdag.” Detta är tvärtom eftersom det finns fem andra dagar som det kan vara.
När någon presenterar ett motsatsförslag som ett motsägelsefullt sådant, uppstår ett antingen-eller-felslut då personen skapar en situation där endast två möjligheter verkar existera i ömsesidig exklusivitet. Påståendet ”Du är en del av lösningen eller du är en del av problemet” kan ses som ett antingen-eller-felslut. Detta uttalande ignorerar helt andra möjligheter, specifikt att någon kanske varken är en del av ett givet problem eller bidrar till lösningen av det problemet. Många icke-rökare bidrar till exempel inte till problem med rökning på offentliga platser, men försöker inte heller aktivt förbjuda sådant beteende.
Varje gång någon påstår att ett argument presenterar ett antingen-eller-fel, ligger bevisbördan på honom eller henne att bevisa detta påstående. Sådant bevis kan tillhandahållas genom att visa att det finns minst ett alternativ till som är relevant och meningsfullt. Någon som säger att ”laget antingen vann eller så förlorade” kan begå ett antingen-eller-fel om någon annan kan bevisa att matchen kan ha slutat oavgjort utan varken vinnare eller förlorare. Det är viktigt för alla som funderar på logiska argument och felaktigheter att komma ihåg att vissa antingen-eller-påståenden är giltiga, inklusive binära system där något är antingen på eller av, till exempel en ljusströmbrytare.