I lag är en motion den process genom vilken en begränsad, ifrågasatt fråga förs till en domare eller en domstol för avgörande. Motioner är processuella och kan göras med hänsyn till processuella, bevis- eller andra juridiska frågor som är relevanta för ett specifikt fall. Ett häktningsyrkande kan gälla olika inom olika rättsgrenar. Inom straffrätten är det en motion som uppmanar domstolen att neka borgen och placera en åtalad i förvar av lämplig rättelseanläggning. En begäran om häktning är annorlunda inom andra rättsgrenar och är en begäran om att en högre domstol ska flytta ett mål till en lägre domstol eller domstol med annan jurisdiktion för att prövas eller prövas på nytt.
Inom det straffrättsliga systemet görs en begäran om häktning i allmänhet av åklagaren på uppdrag av personerna i den jurisdiktion där han eller hon tjänstgör. Inom denna arena tjänar motionen syftet att be rätten att hålla någon utan borgen utifrån ett eller flera av flera möjliga skäl. Borgen är inte avsedd att vara bestraffande utan snarare att tjäna som ett sätt att säkerställa ens framträdande i rätten, så i avsaknad av ett rimligt rättsligt skäl kan en misstänkt inte hållas utan möjlighet att göra borgen. En domare måste höra begäran, tillsammans med de juridiska argumenten för och emot att bifalla motionen och sedan döma i enlighet därmed.
Andra rättsområden använder en yrkande om häktning på ett helt annat sätt. Många fall som lämnas in i federal domstol återförvisas till en mer lämplig delstatsdomstol efter begäran om återförvisning av en av parterna i rättegången. I många fall är det fördelaktigt för en tilltalad att få ett mål återförvisat till statlig domstol, där gränserna för skadestånd i jurisdiktionen ofta är lägre och processrätt kan luta mer till deras fördel. Det kan vara till fördel för kärandena i vissa jurisdiktioner där vissa statliga domstolslagar är vänligare mot vissa typer av mål, inklusive grupptalan.
Som en del av systemet med kontroller och avvägningar i både civil- och brottmål kan en hovrätt återföra ett ärende för en ny rättegång eller ny påföljd om rättsfel konstateras. I dessa fall görs häktningsyrkandet inom överklagandet. Efter att ha beskrivit det begångna rättsliga felet och hänvisat till rättsliga argument och prejudikat, ber klaganden domstolen att upphäva beslutet som grundade sig på felet. Högsta domstolen har möjlighet att fastställa beslutet eller upphäva beslutet. Om beslutet upphävs kan kammarrätten helt och hållet upphäva beslutet genom enkel upphävande eller kan upphäva och återförvisa målet till ny dom eller helt ny prövning.