En router är en enhet som används för att styra trafikflödet mellan lokala datorer i nätverk, antingen via Ethernet-kablar eller via radiovågsteknik. Ett nätverk som använder Ethernet-kablar kallas ett fast nätverk, medan radiovågsnätverk kallas trådlösa nätverk. Båda typerna av nätverk har fördelar och nackdelar, men trådlösa nätverk är de billigaste och enklaste att installera eftersom de inte kräver en Ethernet-kabel mellan maskiner. Standardroutrar har ingen trådlös teknik inbyggd, så om du vill ha ett trådlöst nätverk behöver du en trådlös router.
Medan en trådlös router kan dirigera lokal trafik på ett nätverk, krävs ett modem om internetåtkomst önskas. I många fall tillhandahåller leverantörer av digitala abonnenter (DSL) och kabelinternettjänster (ISP) ett förkonfigurerat modem för att ansluta till tjänsten. Denna typ av router kan anslutas till modemet för att ge Internetåtkomst till nätverket.
Ett annat alternativ är att skaffa en trådlös router med ett inbyggt modem, vilket minskar antalet enheter som krävs. De flesta kvalitetsprodukter i den här serien kommer med instruktioner för att konfigurera det inbyggda modemet för att ansluta till populära, nationella ISP:er, vanligtvis en trivial övning för alla med lite datorvana. Om du väljer att skaffa ett med ett inbyggt modem måste du antingen veta vilken typ av Internetåtkomst du kommer att få, (kabel eller DSL), eller så vill du ha en routermodell som stöder båda typerna.
Det finns flera sändningsstandarder och en trådlös router kommer att stödja en eller flera, men inte alla dessa standarder. Specifikationer för trådlösa nätverk är fastställda av Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE) och är kända som 802.11-standarderna. En bokstav följer denna beteckning, som i 802.11n, som anger vilket eller vilka protokoll routern stöder. Skillnaden mellan protokoll (t.ex. 802.11b, 802.11a, 802.11g, 802.11n…) är signalstyrka och hastighet. Radiovågor sprider sig i ett cirkulärt mönster, utåt från routern. Ju starkare signalen är, desto längre bort kan du placera en dator eller gå med en bärbar dator och ändå få en bra signal. När styrkan avtar, sjunker prestandan, vilket skapar datafel och tappade signaler.
Från och med fjärde kvartalet 2008 är den äldre standarden 802.11g. En trådlös router som stöder 802.11g fungerar i 2.4 GHz-bandet och toppar med hastigheter på cirka 54 megabit per sekund. En nyare standard, som ska färdigställas 2009, är 802.11n, som arbetar i 5 GHz-bandet. En som stöder 802.11n-standarden kan leverera upp till fyra gånger snabbare hastighet än en 802.11g-router. Tänk på att varje dator i nätverket kräver ett internt trådlöst kort eller en extern bärbar wifi-enhet som stöder samma protokoll som routern.
Företag som redan använder den äldre 802.11g-standarden kanske vill lägga till nya nätverksanslutna datorer med den snabbare 802.11n-standarden. I det här fallet kan en trådlös router med dubbla band som stöder både 2.4 GHz 802.11g-standarden och 5 GHz 802.11n-standarden vara svaret. Dubbelbandsroutrar blir dyrare eftersom de innehåller två radioapparater. Om du sätter upp ett nätverk för första gången och inte behöver en trådlös router med dubbla band, kan du spara lite pengar genom att hålla dig till en enkelbandsmodell.