Det finns tre delar som utgör ett tandimplantat: kronan eller hatten, tanddistansen och implantatet. Ett tandimplantat, och följaktligen, ett tanddistans, kan vara ett sätt att permanent ersätta en saknad tand, några tänder eller till och med alla tänder. Även om det är dyrt, kan tandimplantat och distanser hålla en livstid. Människor som får ett implantat och distans kan äta vad de vill och upplever få problem, liknande naturliga tänder.
Tanddistansen kallas även implantatdistans eller protesdistans. Per definition är det en metallbit som ansluts till implantatet via en distansskruv. Så distansen är den del som förbinder implantatet med den sista yttre kronan. Vanligtvis är den gjord för att skräddarsy en persons mun i ett dentallaboratorium med hjälp av högteknisk datoriserad teknik eller en tandteknikers färdigheter; i vissa fall är de dock förgjorda.
Det finns flera olika typer av material som kan utgöra en tanddistans. Till exempel är keramik, guld, titan eller en hög ädel metall alla bra material för distansen. En uppriktig diskussion mellan patienten och tandläkaren eller tandkirurgen kommer vanligtvis att vara den avgörande faktorn för typen av distans; det finns dock fördelar och nackdelar för varje material. Titandistanser svarar bra på tandköttsvävnaden när det kommer till implantatfäste, men guld är bäst för porslinskronor eftersom det ger en mer naturlig tandfärgning. Keramiska distanser är populära eftersom de motstår sprickbildning, ser bra ut och låter ljus flöda genom kronan, vilket ger den den mest naturliga färgen.
För att installera tandimplantatet och tanddistansen finns det flera steg som måste vidtas. Först måste patienten träffa tandläkaren för en undersökning och en diskussion om processen. Därefter måste implantatet installeras. Implantatet är en skruv som sätts direkt i käken. Käkbenet binder sedan till implantatet under några månader, vilket skapar en stadig plats för kronan att fästa. Ibland kan en tillfällig mössa placeras över implantatet medan läkningsperioden pågår.
Därefter fästs tanddistansen på implantatet. Detta skapar det sista steget av grunden där kronan kommer att fästa. Efter att distansen har placerats på implantatet får tandköttet några veckor på sig att läka. Till sist placeras kronan på tanddistansen och patienten får ett helt nytt leende.
Som en sidoanteckning finns det vissa tandimplantatprocedurer som inte kräver en tanddistans. För dessa procedurer är distansen prefabricerad på implantatet. Det gör hela processen kortare och minskar smärtan i samband med att förbereda tandköttet för distansstycket, eftersom det redan är fäst vid implantatet.