Inom politik och diplomati är en supermakt en stat som har en ledande ställning i det internationella systemet, kapabel att projicera betydande militär makt var som helst i världen. En ledande professor i nationella säkerhetsfrågor, Alice Miller, definierar en supermakt som ”ett land som har kapacitet att projicera dominerande makt och inflytande var som helst i världen, och ibland, i mer än en region på jorden åt gången, och så kan troligen uppnå status som global hegemon.” Begreppet myntades 1944 av William TR Fox, en amerikansk professor i utrikespolitik, i sin bok Supermakterna: Förenta staterna, Storbritannien och Sovjetunionen – deras ansvar för fred.
1944, när begreppet myntades, fanns det tre supermakter: USA, det brittiska imperiet och Sovjetunionen. På sin höjdpunkt 1922 omfattade det brittiska imperiet 25 % av världens befolkning och 25 % av dess landyta. Under andra världskriget, på grund av krigets påfrestningar och många självständighetsrörelser bland dess kolonier, föll det brittiska imperiet från sin plats som supermakt och lämnade bara USA och Sovjetunionen. Under de närmaste decennierna, under den tid som kallas det kalla kriget, satte rivaliteten mellan de återstående supermakterna, USA och Sovjetunionen, grunden för världspolitiken. Ett krig mellan dessa två länder kunde ha dödat hundratals miljoner människor och lämnat hundratals städer i ruiner, men som tur var hände detta aldrig.
När Sovjetunionen kollapsade 1991 lämnade detta USA som världens enda kvarvarande supermakt. Ordet ”hyperpower” har ibland använts för att beskriva USA:s nuvarande position, även om termen inte har nått allmän acceptans. Amerikas plats som den nya enda supermakten kan vara en del av orsaken till uppblomstringen av anti-amerikanska känslor i slutet av 90-talet och under hela 00-talet. Vissa av världens länder hatar USA:s hegemoniska makt och är särskilt arga över dess militära aktiviteter i Afghanistan och Irak, som de ser som beslöjad imperialism.
Vissa observatörer tror att nästa supermakt som kommer in på scenen kan vara Kina. Enligt vissa analytiker kommer den kinesiska ekonomin att överträffa USA:s, vad gäller köpkraftsparitet, år 2020. Kinas svindlande takt av nybyggnation är ett bevis på deras uppstigning på världsscenen, och deras erkända militära uppbyggnad kan tyckas hotar andra runt om i världen, men det garanterar Kina en nyckelposition i internationell diplomati.