En strömförsörjningsskena är en matningsspänning som ger ström till elektriska eller elektroniska enheter eller komponenter på ett kretskort. Strömförsörjningsskenor som användes för tidiga stationära datorer inkluderade +/–5 volt (V) som likström (DC), +/– 12 volt likström (VDC) och en gemensam eller returledning. Senare började datorer använda +5 V och +3 VDC för skenorna. Strömförsörjningsskenan som används för de flesta analoga kretsar kräver fortfarande en delad strömskena. Operationsförstärkare kan använda en +/–12 V strömförsörjningsskena, och de arbetar med in- och utsignaler som vanligtvis har dubbla polariteter som liknar sinusvågor eller sinusvågor, som har växelpolaritet som växelström (AC).
Spänningsskenan i en strömförsörjningsenhet kommer att ha en motsvarande strömgräns. Strömförsörjningar med en absolut maxeffekt på 10 ampere (A) får drivas med 90 % full ström, vilket är 9 A. Om belastningen kräver 18 A, måste två strömförsörjningar användas. Tillverkare kan ge särskilda instruktioner när två nätaggregat ansluts för att driva samma strömförsörjningsskena. Det finns också fall där belastningen har delats för att ge rätt belastning till varje strömförsörjning.
En strömförsörjning kan vara en strömförsörjning med enkel spår (SRPS), en strömförsörjning med dubbla spår (DRPS) eller en strömförsörjning med flera spår (MRPS), och allt eftersom digitala kretsar utvecklades, blev DPRS vanligare med +5 V och +3.3 V strömförsörjningsskena. Den negativa spänningen som tidigare uppträdde som –5 och –12 V matningsskenor används vanligtvis inte längre år 2000. SRPS kan kräva mer än bara en enda strömförsörjningsenhet. I –48 VDC strömförsörjningssystem som kan ge 100 A är det vanligt att tillhandahålla en batteribank som kan ge 100 A till belastningen när AC-nätet bryts. I detta arrangemang finns det en parallellkoppling av flera likriktare, som var och en kan ge en bråkdel av den erforderliga totala strömmen.
När flera likriktare är sammankopplade, säkerställer en balanseringskrets att de alla ger ungefär samma ström. I exemplet ovan är det möjligt att använda sex likriktarmoduler som kan ge en maximal ström på 25 A vardera. När batteribanken är fulladdad måste likriktarna var och en ge 100/6 eller cirka 17 A vardera.
Denna ström är cirka 8 A under den maximala utströmmen för varje likriktare. Om man antar att varje likriktare tillåts dra ett absolut maximum på 24 A vardera, kommer det att finnas totalt extra 42 A för att ladda batteribanken. Laddningsströmmen måste falla inom de tillåtna gränserna för att förhindra överhettning av batteriet. För att uppnå detta måste lågspänningsfrånkopplingskretsen för batteribanken säkerställa att batteriet inte laddas ur utöver de tillåtna gränserna.