En språkträdsmodell är ett sätt att visualisera utvecklingen av språk. Strängt taget är detta den språkliga motsvarigheten till ett släktträd. Den är också fylld av samma problem med saknade bevis och antaganden för att fylla luckorna. Det yttersta målet med språkträdsmodellen är att hitta alla människors modersmål, om ett sådant språk någonsin funnits. Skapandet av sådana trädmodeller är en del av språkjämförelser och är resultatet av ett flertal studier av språkens ursprung och gemensamma drag över hela världen.
Själva modellen presenteras ofta på liknande sätt som släktträdet. Släktträd tenderar att börja med ett enda par och sedan registrera sina barn och deras barns barn och så vidare tills trädet når den moderna tiden. Även om det finns undantag, är språkträdsmodellen mer som ett riktigt träd, medan istället för kopplingar kommer en gren att delas upp i ett antal andra grenar och så vidare tills trädet når moderna språk eller terminusspråk.
Undantag inkluderar språk som engelska, som även i sin gamla form var en sammanslagning av en rad besläktade språk som Angle – dagens Angeln i södra Danmark -, Saxon, Jute och Frisiska. I denna mening delas grenarna från proto-germanska, för att sedan slå samman för att bilda engelska. Engelskans trädmodell är full av dominerande vågor av språkidéer från verbfall och meningsstrukturer till hur man pluraliserar substantiv. Till exempel kommer subjekt-verb-objekt-bildningen från västsaxiska medan ’s’ plural är från Northumbrian, en variation av vinkel och jute.
Engelska är ett bra exempel på hur ett språksläktträd fungerar. Engelska är länkad, via de olika dialekterna och underspråken, till proto-germanska. Från den urgermanska grenen kommer också de nordiska språken som svenska, färöiska och isländska; de holländska språken som frisiska, holländska och limburgiska; och de högtyska språken från österrikiska till högtyska. Det proto-germanska språket förgrenade sig i sin tur från den germansk-slaviska språkgrenen, som är en gren av det proto-indoeuropeiska språket.
Det finns ett antal orsaker till förgrening. Dessa kan inkludera den relativa isoleringen av samhällen, som utvecklar sina egna distinkta ordförråd och konventioner, och även migration. Interagerande och konkurrerande språk har stor inverkan på fragmenteringen av protospråk. Vissa språk som serbokroatiska splittrar eftersom en grupp använder ett alfabet och den andra använder ett annat.
Det finns ett antal problem med att skapa en språkträdsmodell. Det största problemet av alla är de förmodade protospråken. I huvudsak finns det inga konkreta protospråk och vilket protospråk som helst hade förmodligen dussintals om inte hundratals dialekter och underavdelningar.
En annan faktor som undergräver språkträdsmodellen är dess misslyckande med att visa språkens komplexitet. Som sett med engelska, är språk benägna att ta upp alla möjliga influenser från andra språk runt dem. Vissa språk kan vara sammanslagningar av olika språk, som skapandet av kreolska språk i Amerika och i Afrika. Andra, som ungerska, började som en blandning av de mongoliska språken som kinesiska, koreanska och japanska, men plockade upp alla möjliga influenser längs vägen inklusive turkiska och latin.