En språkbaserad inlärningsstörning kan ha en inverkan på en persons förmåga att kommunicera och förstå verbal information. Ett exempel är dyslexi, en störning som gör det svårt för barn att läsa och som kan störa skrivfärdigheter som stavning och meningsbildning. Sådana funktionshinder kan vara medfödda eller förknippade med hjärnskador och kan variera i svårighetsgrad. Insatser finns tillgängliga för att hjälpa människor att utveckla färdigheter och kompensera för funktionsnedsättningen för att lyckas i klassrummet och på arbetsplatsen.
Dessa inlärningssvårigheter kan involvera problem med receptiv eller uttrycksfull kommunikation, såväl som språkkodning. Till exempel kan en elev ha svårt att förstå talade eller skrivna anvisningar, eller kanske inte kunna kommunicera tydligt i tal eller skrift. Kodning i en språkbaserad inlärningsstörning kan orsaka problem med att skapa eller förstå tydlig kommunikation på grund av förvirring om ords betydelser, bokstavsordning och andra ämnen. Språkbaserade inlärningssvårigheter integrerar en eller flera problem med tal och språk och kan bli mycket komplexa.
Personer med dessa funktionsnedsättningar kan ha svårt att förstå språk, utveckla kommunikationsförmåga och tillämpa kunskap. Vissa, som elever med dyslexi, har svårt att läsa och skriva, men inga problem med muntlig kommunikation. Andra kan uppleva mer utbredda kommunikationsstörningar som gör det svårt att etablera och förstå kommunikation. Ett barn kanske inte kan formulera tydliga talade meningar, till exempel generera ordsallad istället för meningsfulla uttalanden på grund av en språkbaserad inlärningssvårigheter.
Lärare är ofta de första som identifierar en språkbaserad inlärningsstörning. När barn kommer in i skolan ställs de inför en allt mer komplex rad språkuppgifter. De förväntas följa muntliga anvisningar, kommunicera verbalt med andra elever och utveckla läs- och skrivförmåga. Ett barn som släpar efter jämnåriga kan flaggas av berörda pedagoger till utvärdering för att avgöra om barnet har en inlärningssvårighet. I andra fall kanske problemet inte upptäcks förrän i vuxen ålder eftersom det är lindrigt eller att ämnet inte interagerade med utbildade pedagoger under den avgörande perioden av språkutveckling.
När ett barn visar tecken på en språkbaserad inlärningsstörning kan en utvärdering ge mer specifik information om barnets kompetensområden, samt områden där barnet kämpar. Detta kan hjälpa en terapeut att utveckla en lämplig intervention. Barn som har problem med att läsa, till exempel, kan få extra handledning för att hjälpa dem att komma ikapp. Stavningstips och trick kan hjälpa en dyslektisk elev att stava framgångsrikt, medan andra kan ha nytta av läsförståelseträning för att lära sig tolka texter. Talterapi kan hjälpa patienter med muntliga språksvårigheter.