Inte bara en av de sällsynta fåglarna i världen utan också den sällsynta papegojan, Spixs ara är en tropisk fågel som är infödd i ett isolerat område i Brasilien. Denna ara antas utdöd i naturen och finns bara i djurparker och hos privata ägare. Det vetenskapliga namnet på Spixs ara är Cyanopsitta spixii.
Även kallad en liten blå ara, anses Spixs ara vara liten, mäter 21–23.6 tum (55–60 cm), exklusive dess 10.2–14.2 tum (26–36 cm) svans. Dessa fåglar har livfulla blå vingar och ryggar, ljusare blå magar och ljusblågråa huvuden. Undersidan av vingarna och svansen är mörkgrå eller svart. Deras svarta näbbar matchas av fjäderlösa delar runt ögonen som också är svarta.
Spixs ara är infödd i en liten del av norra Brasilien som kallas Bahia. Även om människor hade varit medvetna om denna fågels existens i över ett sekel, ägnade forskare inte tid åt att studera Spixs ara förrän i mitten av 1980-talet, då det bara fanns tre kända fåglar kvar i naturen. Studien av de naturliga beteendena var ganska begränsad av det lilla urvalet.
Från det lilla som är känt levde den vilda Spix-ara i galleriskogar och häckade främst i hålorna av trumpetträd, Tabebuia caraiba, som finns i dessa skogar. De äter mestadels blommande växter i familjen spurge, eller Euphorbiaceae. Dessa fåglar tros leva 20 till 30 år i naturen. År 2001 dog den sista kända Spixs ara, vilket lämnade forskare att anta att arten då var utrotad i naturen.
Sedan slutet av nittonhundratalet har de flesta av de levande Spix-arorna fötts upp i fångenskap. Från och med 2010 beräknade officiella uppskattningar den totala populationen av fåglar i fångenskap till 71, även om vissa myndigheter misstänker att ytterligare några dussin orapporterade husdjur också finns. Fåglar i fångenskap kan leva upp till 40 år. De tenderar också att lägga fler ägg än de vilda arorna, vanligtvis runt fem mot två eller tre.
Ansträngningar har gjorts för att bevara denna ara och möjligen föra in populationer tillbaka i naturen. Djurparker som arbetar i samarbete med privata ägare har försökt upprätta avelsprogram för att stabilisera den minskande populationen av dessa fåglar. Permanenta kommittén för återhämtning av Spixs ara var den ledande organisationen som försökte rädda denna art från utrotning fram till 2001 när organisationen upplöstes. 2004 inrättades arbetsgruppen för återhämtning av Spixs ara för att fortsätta det arbete som den permanenta kommittén påbörjade.