En statlig förmögenhetsfond är en nations investeringskonto, som består av överskottsmedel men skild från de reserver som nationen upprätthåller för skatteförvaltningsändamål. Även om namnet ”suverän förmögenhetsfond” användes första gången 2005, har själva fonderna funnits sedan ungefär mitten av 20-talet. Den första sådana fonden, Kuwait Investment Fund, startades 1953, innan den nationen ens hade uppnått sitt oberoende från Storbritannien. De avgörande faktorerna för om en nation har en suverän förmögenhetsfond är om den har överskott av kontanter och den politiska viljan att rädda den.
Även om de flesta statliga förmögenhetsfonder skapas som ett resultat av ett budgetöverskott, kan de komma från en mängd olika källor. Kuwaits, till exempel, startades med överskottsintäkter från sitt statligt ägda oljeborrningsföretag. När en nation står inför ett överskott av kontanter, har den ett antal alternativ när det gäller dess disposition, men dessa alternativ reducerar i huvudsak till utgifter eller sparande. Utgifter kan anta många former, såsom kapital- eller driftsutgifter, betalning av skulder eller fördelning mellan skattebetalare. Även om utgifter är politiskt populära, kan det ibland vara ekonomiskt oansvarigt. Nationer vars ekonomier är till stor del beroende av export av råvaror, till exempel, är kloka i att skapa en reserv mot en fallande marknad. Andra kan etablera en statlig förmögenhetsfond för ett specifikt ändamål, såsom Statens pensjonsfond i Norge.
Suveräna förmögenhetsfonder investeras, ibland som en säkring mot landets sedvanliga inkomstkälla. Till exempel finansierades Förenade Arabemiratens (UAE) suveräna förmögenhetsfond, som startade 1976, med överskottsintäkter från oljeverksamhet. En del av dess portfölj är tillägnad olika investeringar andra än olja, som en säkring mot en osäker framtid på den marknaden. Suveräna förmögenhetsfonder är dock inte immuna från tvivelaktiga investeringsbeslut, och flera tappade värde i subprime-bolånebaclet i början av 21-talet.
Statliga förmögenhetsfonder är av enorm strategisk betydelse av ett antal skäl. En oseriös nation med en stor suverän förmögenhetsfond skulle kunna använda den för att destabilisera marknader, till exempel. Varje nation kan använda sin suveräna förmögenhetsfond för att skydda eller främja sina egna strategiska intressen, till exempel ackumulera valuta eller skulder från vissa nationer för att äventyra deras finansiella integritet eller deras förmåga att försvara sig. Många nationer, som uttrycker oro över denna makt hos suveräna förmögenhetsfonder, har antagit lagstiftning som begränsar utländska investeringar eller kräver officiellt godkännande av utländskt ägande av inhemska företag över en viss procentandel.
Även om vissa statliga förmögenhetsfonder upprätthålls som separata enheter, drivs andra av deras nationers centralbanker som en del av deras övergripande ekonomiska förvaltningsstrategi. Fonder som hålls och förvaltas på detta sätt är vanligtvis av stor betydelse för landets ekonomi, och betydande förluster för fonden, som hände under subprime-lånekrisen i början av 21-talet, kan ha en inverkan på landets ekonomi. När fonden drivs som en separat enhet som en investeringsfond, minskar dock effekten av fondens resultat på landets ekonomi.