I ett telekommunikationssammanhang hänvisar den sista milen vanligtvis till den slutliga infrastrukturen som används för att leverera olika tjänster till en kund. Ett antal olika branscher använder termen för att hänvisa till saker som telefontjänst, kabel och internet. Det sista benet kan bestå av fasta system som telefonledningar, kabel eller fiberoptik, eller så kan det inkludera vissa trådlösa komponenter. Det är inte ovanligt att den sista milen faktiskt är mycket längre än en mil på landsbygden, eftersom termen syftar på ett koncept och inte ett fysiskt avstånd. Områden som använder det metriska systemet kan tendera att använda termen sista kilometer, och termen första mil eller kilometer kan syfta på i huvudsak samma sak.
Den sista milen är ofta den mest sårbara komponenten i tjänsteinfrastrukturen och kan begränsa typen av tjänster som är tillgängliga på en viss plats. När det gäller stora företag kommer den sista milen för telefonservice ofta att innehålla en speciell trunklinje som kan bära flera telefonsamtal samtidigt. Dessa är ofta känsliga för skador från stigande grundvatten eller från att de grävs upp.
Många telekommunikationsföretag använder optisk fiber i sina infrastrukturer, även om den sista milen fortfarande kan bestå av koppartvinnade par. Speciellt internethastigheter kan försämras om fiberoptik inte finns på den sista milen. Den ökade bandbredden som erbjuds av optisk fiber kan också möjliggöra andra tjänster som digital-tv som tvinnade par inte kan användas för.
När den sista delen av en tjänsteinfrastruktur inkluderar en trådlös komponent kan det kallas en mobil mil. Sådana system kan vara användbara på landsbygden, där den sista milen ibland kräver en betydande infrastrukturinvestering för att betjäna en relativt begränsad mängd potentiella kunder. Trådlösa komponenter kan drabbas av dåliga signal-brus-förhållanden, vilket potentiellt kan minska deras effektivitet. Olika tekniker kan vara involverade i system som dessa, inklusive Wi-Fi™, mobilnät och radiovågor.
Andra alternativ till fast och trådlös infrastruktur finns också. Worldwide Interoperability for Microwave Access (WiMAX™) är en teknik som kan ersätta traditionella sista mile-system och levererar bredbandsanslutning till Internet över begränsade områden. Bredband över kraftledningar (BPL) är ett annat alternativ. BPL använder befintlig infrastruktur i form av kraftledningar för att leverera bredbandstjänster. Även om detta har fördelen av att det inte krävs att ytterligare dyrbar infrastruktur byggs, kan det störa vissa andra sändningsspektrumenheter, till exempel de som används av amatörradiooperatörer.