En prestigedialekt är en dialekt som talas av människor med mest prestige i ett språksamhälle. Termen ”språkgemenskap” används för att klassificera grupper av människor som talar ett enda språk och dess närbesläktade dialekter. Till exempel är britter alla en del av samma språkgemenskap, eftersom de alla talar engelska. Någon som talar en sådan dialekt uppfattas vara av en högre samhällsklass än människor som talar andra dialekter.
Som en allmän regel är prestigedialekter förknippade med större politisk, social och ekonomisk makt, och människor som talar dem är vanligtvis välutbildade. Även om någon som inte talar den här typen av dialekt inte nödvändigtvis är lågutbildad, kan han eller hon möta svårigheter i det akademiska samhället, tack vare fördomsfulla attityder om människor som talar ”regionala” eller ”mindre” dialekter.
Ett någorlunda välkänt exempel på en prestigedialekt är modern standardarabiska, den form av arabiska som talas och skrivs av utbildade arabisktalare. Modern standardarabiska är också den dialekt som vanligtvis används på arabisk tv och radio, med målet att vara tillgänglig för det största antalet tittare och lyssnare. Men för personer som talar regionala dialekter av arabiska kan modern standardarabiska ibland verka nästan obegriplig, eftersom det är en så markant annorlunda dialekt.
Andra exempel på prestigedialekter inkluderar standardmandarinkinesiska och parisisk franska. Ofta förknippas dessa typer av dialekter med en tätort, särskilt en huvudstad. Detta är vanligt i Latinamerika.
Språkforskare är generellt överens om att USA, ganska anmärkningsvärt nog, inte har en enda prestigedialekt, även om det talas många engelska dialekter i USA, och vissa verkar vara förknippade med högre social status än andra. Vissa dialekter av engelska är nära att ha prestigestatus i USA, men amerikaner accepterar inte allmänt en enda dialekt av engelska som särskilt prestigefylld.
I klasser där främmande språk undervisas ger lärare i allmänhet undervisning i en prestigedialekt snarare än en annan dialekt. Men ibland smyger sig regionala accenter eller frasvändningar in, eller så kan en instruktör ge information om regionala dialekter som en anteckning av intresse för nyfikna elever.