En myr är en typ av våtmark som kännetecknas av en tjock matta av delvis nedbrutet växtmaterial och mycket surt vatten. Förutsättningarna för myrbildning är rikliga i vissa regioner på norra halvklotet, där majoriteten av världens myrar finns. Förutom att vara unika ekosystem har mossar också varit användbara för människor i tusentals år och tillhandahållit en källa till bränsle i form av torv och föda i form av bär som växer på myrbuskar som tranbär. Myrar har också kulturell och religiös betydelse i vissa delar av världen.
Myrar börjar som långsamma floder eller dammar som långsamt tas över av sphagnum, ett släkte av mossa som omfattar över 150 arter. Svalare väder främjar myrbildning, eftersom mossan sönderfaller mycket långsamt, sjunker till botten av mossen medan ett lager av växande mossa ansamlas på toppen, vilket begränsar syretillförseln till det lägre vattnet samtidigt som värmen blockeras. Som ett resultat förfaller växtmaterial mycket långsamt, och vattnet blir surt.
I allmänhet har myrar dålig dränering och ingen tillgång på sötvatten annat än regn. Med tiden kommer en mosse sakta att fyllas ut och skapa mark på vilken buskar och ibland små träd kan växa. Ett brett utbud av växt- och djurarter är anpassade för myrlevande, inklusive några lavar, sköldpaddor, bär och köttätande växter. Myrmiljöer är också värdefulla eftersom de kan förhindra översvämningar genom att fungera som en buffertzon.
En av de mer kända myrprodukterna är torv, massan av delvis nedbrutet växtmaterial som finns rikligt i myrar. När torven är torkad kan den användas som bränsle eller för att berika jord. Med tiden kommer myrar att förvandlas till kolfyndigheter om de lämnas ensamma under de rätta förhållandena. Många känner också till tranbär, hjortron, lingon och huckleberries, som alla trivs i myrmiljön. Tyvärr har omfattande torvskörd irreparabelt skadat många myrar i Europa, vilket för alltid förändrat landskapet.
En annan välkänd biprodukt av myrbildning är så kallade ”mosskroppar”. Den långsamma nedbrytningshastigheten i myrar gäller kroppar och andra föremål som är begravda i dem, och i myrar har man hittat allt från forntida böcker till helt mumifierade personer som Tollundmannen. Detta har varit oerhört användbart för arkeologer, eftersom det ger en inblick i vardagen för människor som levde för tusentals år sedan.