Moralisk övertygelse är en strategi som involverar användning av olika övertalningstekniker för att motivera enheter att följa en specifik policy eller procedur. Försöken att påverka resultat baserade på denna typ av övertalning inkluderar en vädjan till etik och moral, ofta identifiera specifika handlingar som det rätta att göra för alla berörda. Även om detta särskilda synsätt på övertalning ofta används som en strategi av statliga myndigheter för att påverka bankers och andra finansiella institutioners funktion och affärsverksamhet, kan begreppet moralisk övertygelse användas i ett antal andra situationer.
När det gäller att använda moralisk övertygelse för att motivera till efterlevnad av statlig politik, kan ett antal olika tillvägagångssätt användas. Ett tillvägagångssätt är att hålla privata möten med bankdirektörer och andra nyckeltjänstemän med anknytning till institutionen, och använda diskussioner som ett sätt att påverka de direktiv som utfärdas av dessa tjänstemän. I vissa fall kan moralisk övertygelse ta formen av tätare och mer omfattande inspektioner av bankhandlingar eller andra dokument som har att göra med den övergripande verksamheten. Vid andra tillfällen kan processen ta formen av att vädja till allmänheten, där överklagandet görs av en myndighetstjänsteman som ses som både expert och värd förtroende av medborgarna. I sina värsta former kan moralisk övertygelse komma i form av beslöjade hot som är formulerade på ett sätt som inte direkt hotar, men lämnar föga tvivel om avsikten.
Moralisk övertygelse är känd av många olika namn runt om i världen. Tekniken kallas ibland för fönsterguidning i delar av Asien. I USA har detta tillvägagångssätt ibland kallats jawboning, baserat på det faktum att moralisk övertygelse förlitar sig på användningen av noggrant formulerade diskussioner snarare än på genomförandet av ytterligare lagar för att åstadkomma det önskade resultatet.
Även om det är möjligt för moralisk övertygelse att missbrukas, kan tekniken också vara till hjälp för att se till att finansinstitutioner och andra typer av organisationer verkar inom både lagens gränser och befolkningens bästa i allmänhet. En politiker kan till exempel använda moralisk övertygelse om det finns misstanke om att en bank eller grupp av banker överväger förändringar i hur de godkänner bolån som kan ha en kumulativt skadlig effekt på den totala ekonomin. När så är fallet kan de vanliga metoderna för käkbening åberopas som ett sätt att motivera bankerna att ompröva åtgärden, mot bakgrund av vad den skulle kunna innebära för en samhällsekonomi i stort.