En manometer är en anordning för att mäta tryck. Detta kan vara atmosfärstryck eller trycket från en gas eller vätska. Det finns många typer av tryckmanometrar, inklusive kvicksilvermanometrar och digitala manometrar.
En enkel kvicksilvermanometer kan tillverkas med en längd av glasrör. Slangen förseglas i ena änden och sedan placeras kvicksilver i röret så att ingen luft finns kvar i den förseglade änden av röret. Röret böjs sedan till en U-form, med den förseglade änden på toppen av en gren av U:et och den öppna änden överst på den andra grenen av U:et.
När kvicksilvret i röret rör sig till botten av U-formen, resulterar ett vakuum i den förseglade änden av röret. I denna ände av röret finns det ingen luft som producerar ett nedåtriktat tryck på kvicksilvret. Den öppna änden av röret kan då exponeras för luften eller gasen, vars tryck ska mätas. Skillnaden i kvicksilvrets höjd på manometerns två sidor ger det mått som kan göra det möjligt att bestämma gasens tryck.
Eftersom detta sätt att mäta tryck användes i fysikforskningens tidiga dagar, specificerades trycket i enheter av ”millimeter kvicksilver” (mm Hg). Ett tryckmått på 1 mm Hg avser det tryck som kommer att resultera i en skillnad på en millimeter i ett kvicksilvermanometerrör. Moderna fysiker har ett nytt namn för mätningen för tryck, kallad torr. En torr tryck är lika med 1 mm Hg.
Förutom att göra tryckmätningar kan en manometer också användas för att mäta hastigheten med vilken en luftström strömmar. Rörlig luft skapar ett område med lägre tryck än normal atmosfärisk luft. Den öppna änden av en gasmanometer kan placeras i ett luftflödesområde för att bestämma hastigheten på den rörliga luften genom att mäta hur trycket ändras.
För moderna tillämpningar av tryckmätning används ofta en digital manometer. Inom medicin kan manometrar användas för att mäta blodtryck, och små manometrar kan användas för att övervaka trycket i en patients luftvägar. Manometrar används också i många industriella miljöer, inom flygelektronik och i väderprognoser.