Vad är en mandala?

En mandala är ett geometriskt mönster eller diagram, typiskt cirkulärt eller kvadratiskt, som symboliskt representerar kosmos och används i meditationssyfte. Mönstret har sitt ursprung i den hinduiska religionen, där det först användes som ett designelement i tempel, och lånades in i buddhismen. Andra religioner och kulturer har liknande meditationshjälpmedel, och i en utökad mening kan en mandala till och med vara en rund, symmetrisk byggnad som används för tillbedjan.

Att skapa en mandala kan vara en form av meditation, såväl som att överväga en färdig. Inom tibetansk buddhism finns det strikta riktlinjer för bildens innehåll och design, inklusive visualisering av verket och mantran som ska reciteras när det görs. Olika typer av mandalas används för att representera olika delar av buddhistisk tro och kosmologi, men de är i allmänhet fulla av symbolik och rikt detaljerade.

Tibetanska buddhister gör också sandmandalas, med hjälp av känsliga verktyg och färgad sand för att skapa intrikata mönster. Efter att de har gjorts och övervägts enligt ceremoni, förstörs de, vilket symboliserar alltings förgänglighet. Varje del av sandmandalan, från att markera mönstret, till att hälla sanden, till att kassera den använda sanden, ritualiseras. Mandalas förekommer också i japanska buddhistiska tempel och ritualer, även om sandformen är unik för tibetanska vajrayana eller tantrisk buddhism. Meditation eller bönehjälpmedel i andra religiösa traditioner, som katolicismens radband, anses av vissa vara en typ av mandala.

Mandalas används som meditationshjälpmedel även i ett icke-religiöst sammanhang. Psykologen Carl Jung såg det som ett kraftfullt verktyg för personlig förståelse och tillväxt. Enligt Jung kan mandala vara en representation av en individs undermedvetna.

Att rita en personlig mandala kan hjälpa en person att förstå hans eller hennes omedvetna tankar och prioriteringar. Till exempel, vad som än står i centrum av mönstret anses vara det viktigaste i ens andliga liv, medan saker längre från centrum är allt mindre viktiga. Att tolka de färger och symboler man väljer att införliva liknar drömtydning eller andra teorier om omedveten symbolik.