En Lincoln-Douglas-debatt, även kallad en LD, är en stil av debattformat som är populärt i tävlingar och ibland på den politiska arenan. De flesta fokuserar på värderingar för en eller flera moraliska eller etiska frågor. Debattstilen är uppkallad efter de berömda amerikanska senatoriska rasdebatterna mellan Abraham Lincoln och Stephen Douglas.
1858 var Illinois-kandidaterna till senaten republikanen Abraham Lincoln och demokraten Stephen Douglas. De två gick med på en serie debatter i olika delar av staten, till stor del med fokus på den oerhört kontroversiella slaverisituationen när det gäller Illinois och USA. Dessa debatter anses vara några av de största i nationens historia, och anses ofta vara bidragande faktorer till Lincolns presidentval, trots att de förlorade senatskampanjen till Douglas. Det ursprungliga formatet var ett timmes långt tal av en kandidat, en och en halv timmes motbevisning och sedan ett sista halvtimmessvar av den ursprungliga talaren. Dagens variation är markant annorlunda, med en stel uppsättning förfaranderegler.
En modern Lincoln-Douglas-debatt är uppdelad i sju sektioner, noggrant reglerade av tillåten tid. De frågor som diskuteras är i allmänhet valda för att tillåta starkt stöd eller kritik genom användning av induktiv logik och bra debatttaktik. Formatet följs vanligtvis noga, men vissa undantag förekommer i vissa turneringar eller tävlingar.
I en LD-debatt tillåts personen som talar till stöd för frågan, kallad jakande, ett sexminutersavsnitt för att konstruera sitt argument. Oppositionen, eller negativ, har sedan tre minuter på sig att ställa frågor om jakande, följt av sju minuter för att uttala sig om negativa fall och argumentera mot jakande. Den jakande har tre minuter på sig att korsförhöra och får sedan fyra minuter på sig att motbevisa, med hjälp av bevis från både deras argument och det negativa argumentet. Negativet tillåts de sista sex minuterna för att motbevisa, sammanfatta och vädja om stöd från domarna, följt av en liknande treminutersperiod för jakande. Inklusive förberedelsetid tar hela debattomgången cirka 45 minuter.
Lincoln-Douglas-debattformatet används oftast av gymnasiedebattlag, och en mängd olika turneringar finns på lokal- och gymnasienivå. Formatet dyker också upp då och då inom yrkespolitiken. Kritiker av formatet antyder att, precis som standardiserade tester, resultatet av debatterna ofta bestäms av hur väl deltagarna konstruerar ett logiskt argument snarare än hur användbar deras lösning kan vara. Kritiker hävdar att av den anledningen är Lincoln-Douglas-debattstilen bättre överlåten till tävlingar där att lära sig en logisk struktur är ett viktigt pedagogiskt verktyg, snarare än verklig politik där lösningar inte bara måste vara logiska utan också realistiska.