En lucka är en lucka eller saknad sida i ett manuskript; termen används också för att hänvisa till luckor i musikaliska kompositioner. Lakuner är extremt vanliga i antika manuskript som har skadats av tidens gång, och de kan vara både frustrerande och utmanande för historiker. Vanligtvis är en lucka tydligt angiven i en transkription, vanligtvis med symbolen […], som i exemplet på en mening som: ”Vittnet uppgav att hon gick till […] för att köpa en […] och en påse med potatisar.”
Den vanligaste orsaken till en lucka i ett manuskript är helt enkelt tidens gång. Med äldre manuskript kan en lucka ibland rekonstrueras genom att använda andra kopior av manuskriptet eller genom att använda annan samtida information som skrifter om det manuskriptet. I andra fall kan det vara omöjligt att räkna ut frasen som en gång fyllde luckan, även om historiker ofta tycker om att diskutera det ändå. En lucka kan också skapas medvetet av någon som av olika anledningar valt att skymma ett textavsnitt.
I andra fall kan hela sidor saknas i ett manuskript. Dessa luckor kan vara ytterst olyckliga, eftersom de ibland indikerar att sidorna tagits bort medvetet, i vilket fall de kan ha innehållit intressant information som totalt kan förändra innebörden och sammanhanget för manuskriptet. Det är vanligt att förfalskade kopior av saknade sidor dyker upp; i vissa fall har förfalskade sidor bestått ganska länge innan någon slutligen bevisade att de var förfalskningar.
I moderna manuskript är en lucka relativt sällsynt, eftersom författaren förmodligen är på plats för att fylla tomrummet. Men de förekommer, särskilt i transkriptioner av privat korrespondens eller brev; biografer blir ibland frustrerade av luckor när de förbereder material för publicering. De dyker också upp i rättssalstranskriptioner, när en stenograf inte kunde hålla jämna steg med vittnesmål eller när störningar uppstår som försvårar korrekt transkription.
Termen har använts sedan 1663 för att indikera en tom eller saknad information, och på latin betyder det bokstavligen ”hål eller grop.” Termen kommer från latinets lacus, som betyder ”sjö eller damm.” denna rot ligger också bakom ”lagunen”. Vanligtvis används notationsformatet inom parentes i text när en lucka fylls i, för att indikera att texten inte är original. I exemplet ovan kan en utskrift med korrigeringar av luckorna stå: ”Vittnet uppgav att hon gick till [butiken] för att köpa en [kartong mjölk] och en påse potatis.”