En kyrklig gåva finansierar en tjänst genom inkomstbringande tillgångar som hålls i evighet. Kyrkor bygger den huvudsakliga komponenten i en gåva genom testamenten, anslag och donationer. De kan utse personal för att hantera det eller kan lägga ut detta till en erfaren investeringsförvaltare. Församlingar kan förvänta sig ansvarsskyldighet i form av periodiska rapporter om donationens tillstånd och hur den används, för att vara säker på att medlen hanteras på ett ansvarsfullt sätt.
I en traditionell kyrklig gåva kan allt som går in i huvudmannen inte röras, vilket gör att storleken på fonden kan växa över tid. Eventuella uttag kommer från investeringsintäkter, och utarmar således inte kapitalet eller tillgångarna som är tillgängliga för investeringsaktivitet. Fonden kan begränsas för särskilda ändamål, särskilt i fallet med ett stort testamente som kan ges för att finansiera aktiviteter som kyrkreparationer. I andra fall kan kyrkans tjänstemän bestämma hur pengarna ska användas, och de kan ha en uppdragsbeskrivning och uppsättning principer att använda för att fatta beslut.
Flera ledningsfrågor kan uppstå med en kyrklig gåva som är unik för denna typ av organisation. Det första kan vara ett tryck att investera på ett socialt ansvarsfullt sätt. Kyrkor kanske inte vill investera i sektorer av ekonomin som de anser är skadliga, till exempel vapentillverkare eller företag som är kända för att förorena. Oro för kyrkans livslängd kan också vara ett problem, eftersom folk kan diskutera hur gåvan ska hanteras om kyrkan går sönder.
Lämplig användning av medel kan också diskuteras. Pengar från en kyrklig gåva kan betala personal, ersätta instrument och klädesplagg och finansiera aktiviteter som byggnadsreparationer och inköp av förnödenheter. Vissa kyrkor använder sina pengar för att engagera sig i samhällsaktiviteter och kan erbjuda stipendier, mathjälp och andra förmåner till medlemmar i församlingen eller ett större samfund. Användningen av kyrkofonden kan bero på storleken på fonden, eftersom kyrkor vill vara säkra på att de har tillgång till inkomster när de behöver det i nödsituationer.
Enligt skattelagar kan kyrkor få särskild behandling på grund av sina ideella och religiösa uppdrag. För att undvika att gå i strid med bestämmelserna kan kyrkan samarbeta med en revisor och advokat för att inrätta en kyrklig gåva och hantera den på lämpligt sätt. Till exempel kan kyrkor hindras från att ge politiska bidrag och måste därför vara säkra på att dokumentera utgifter för att visa att inkomster från en gåva inte användes för kampanjfinansiering.