Kuznets-kurvan är en krökt bild som kännetecknar hypotesen att i takt med att ett lands ekonomi blir bättre förvärras ojämlikheten mellan folkets inkomstnivå. Detta är fallet där folk skulle säga, ”Rika människor blir rika, medan de fattiga blir fattigare.” Hypotesen bakom Kuznetz-kurvan var observationen av Simon Kuznets, en amerikansk ekonom som så småningom blev mottagare av Nobelpriset i ekonomi.
Medan han undervisade vid University of Pennsylvania, började Kuznets studera ekonomisk ojämlikhet och hur ekonomiska resurser – finansiella eller inte – fördelades till arbetssamhället. Under denna tid observerade han ett mönster där en stor del av ett lands inkomst per capita skulle tilldelas en låg andel av befolkningen, främst av överklassen. Denna ojämlikhet skulle då uppleva en topp och skulle så småningom utjämnas när landet fortsätter att utvecklas. Kuznets presenterade sina resultat 1955, och hypotesen har blivit inflytelserik i den ekonomiska världen. Kuznets illustrerade sin observation med ett inverterat U, själva bilden av en Kuznets-kurva.
Det kan finnas flera skäl som förklarar illustrationen av Kuznets-kurvan. En trolig orsak till ojämlikheten är tendensen för landsbygdsbefolkningen att migrera till urbana platser, på jakt efter bättre jobb och ”grönare betesmarker”. Dessa människor skulle sedan börja i lågavlönade och nybörjarjobb som skulle resultera i låga inkomster. I jordbruksländer i utvecklingsländer är många jordbruksarbetare också benägna att gå över till industrirelaterade yrken, ett fenomen som också skulle medföra låga inkomster, samtidigt som de ”stora cheferna” i företagen tjänar mer pengar. Så småningom, när migrantarbetarna flyttar uppför företagsstegen, får de tjäna mer, och den ekonomiska jämställdheten minskar med tiden.
Förutom ekonomisk synvinkel har Kuznets-kurvan också tillämpats i ett miljöperspektiv. I det här fallet, när inkomsten per capita i ett land ökar, minskar omsorgen om miljön. Man kan lätt konstatera att de mest industrialiserade städerna nästan alltid skulle vara mer förorenade än de mindre progressiva. En trolig orsak till händelsen skulle vara befolkningsökningen: fler träd huggs för att ge plats åt höghus, fler bilar körs, mer skräp slängs i onödan och mer avfall samlas i avloppssystem.
Precis som den ekonomiska Kuznets-kurvan skulle den miljömässiga Kuznets-kurvan så småningom indikera en minskning av ekonomisk försämring. Detta kan förmodligen vara ett resultat av folkets insikt om återverkningarna av den ekonomiska utvecklingen och skulle gottgöra genom att hjälpa ”Moder Natur.” Många företag skulle anstränga sig för att minska koldioxidavtryck, bygga ”grönare” utrustning och system och återvinna avfallsprodukter.