En kortkatalog är en fysisk lista över allt innehåll i ett bibliotek, organiserad med ett enda kort för varje objekt i biblioteket. Det var en välbekant navigeringsfara och välsignelse i alla bibliotek långt fram till slutet av 20-talet, när fysiska kataloger började förskjutas av datoriserade versioner. Vissa bibliotek har behållit dem, ofta som sentimentala minnen, och ett fåtal underhåller aktivt sina listor, även om detta är vanligast i små, avlägsna bibliotek.
Behovet av att katalogisera böcker på något sätt har funnits sedan de uppfanns. En bra katalog gör det möjligt för människor att veta vilka publikationer ett bibliotek har och var man kan hitta dem, och många innehåller ytterligare information som kan vara till hjälp för forskare. Tidiga bibliotekskataloger förvarades på rullar eller i reskontra, och de trycktes ofta och distribuerades så att forskare på avstånd kunde veta vilka böcker ett bibliotek hade.
Konceptet med kortkatalogen introducerades på 1800-talet och det var till stor hjälp för forskare. Dessa kataloger kan konfigureras på ett antal sätt, och deras organisation gör det enkelt att lägga till eller ta bort böcker och att hitta särskilda. Varje gång en ny bok kommer in i ett bibliotek skapas ett kort för den, med information som titel, författarens namn, ämne och plats för boken.
Det finns ett antal sätt att ställa in listan. En ordbokskatalog listar varje enskild bok i ett bibliotek i alfabetisk ordning, så för att hitta en bok måste en patron veta vad titeln är. De kan också ordnas i alfabetisk ordning efter författarens namn, eller efter nyckelord eller ämne. Det är också möjligt att hitta systematiska kataloger, även kallade klassificerade kataloger, som listar böckerna enligt bibliotekets kategoriseringssystem.
Som alla som har använt en kortkatalog vet kan det vara en utmaning att navigera i en tills användaren får kläm på det, särskilt i ett nytt bibliotek. Många kunder tvingades ringa bibliotekarien för hjälp när de navigerade i en svår katalog, men när en person väl blev bekant med systemet var listningen en enorm hjälp, vilket gjorde det möjligt för kunderna att snabbt identifiera de böcker de ville ha och hitta dem på hyllorna.
Datoriserade kataloger är normen på de flesta bibliotek idag, eftersom de har ett antal uppenbara fördelar jämfört med fysiska kataloger, inklusive utrymmeseffektivitet, sökbarhet med flera parametrar och möjligheten att enkelt uppdatera den med realtidsdata.