En kolloid struma, ibland känd som en kolloid nodulär struma eller en endemisk struma, är en sköldkörtel som har förstorats på grund av brist på jod. Sköldkörteln, som ligger längst fram på halsen, gör sköldkörtelhormoner som reglerar ämnesomsättningen, påverkar hjärtfrekvens, temperatur, matsmältning, energinivåer och andra kroppsfunktioner. Jod behövs av sköldkörteln för att tillverka sköldkörtelhormoner, och brist på jod kan få körteln att växa sig större i ett försök att öka dess hormonproduktion. Kolloidstruma förekommer oftast i områden där det finns lite jod i jorden. Det betyder att mat som odlas i jorden och sedan äts av lokalbefolkningen sannolikt har brist på jod.
Termen struma beskriver eventuell svullnad av sköldkörteln, och olika typer av struma kan utvecklas. En kolloid struma är ett exempel på vad som kallas en enkel struma. En annan typ av enkel struma, känd som en sporadisk struma, kan utvecklas hos vissa människor. Här är orsaken vanligtvis okänd.
Sköldkörtelproblem som sjukdomarna hypertyreos och hypotyreos kan också orsaka struma. Vid hypertyreos är sköldkörteln för aktiv, medan den vid hypotyreos är underaktiv. Båda sjukdomarna är autoimmuna tillstånd, där kroppens immunförsvar angriper sköldkörteln. Virusinfektioner och cancer kan också få sköldkörteln att svälla.
Symtomen på denna typ av struma kanske inte utvecklas förrän tillväxten är tillräckligt stor för att sätta press på närliggande strukturer, såsom luftstrupen och matstrupen. När luftstrupen, eller luftstrupen, blir klämd kan hosta och en hes röst upplevas, och i svåra fall kan det vara svårt att andas. Kompression av matstrupen, röret genom vilket maten når magsäcken, kan orsaka problem med att svälja. Tecken på en kolloidstruma kan vara en uppenbar svullnad i nacken, och ibland, om armarna lyfts, kan halsvenerna bli framträdande och andningen kan vara begränsad.
Även om dessa struma är de vanligaste sköldkörtelsvullnaderna i världen, är de sällsynta i många utvecklade länder, där jod rutinmässigt tillsätts mat och bordssalt. Det är vanligtvis nödvändigt att utföra undersökningar för att fastställa den exakta orsaken till eventuell sköldkörtelförstoring. Behandling av kolloid struma innebär i allmänhet att lägga till extra jod till kosten och undvika de livsmedel som stör sköldkörtelns användning av jod och indirekt stimulerar strumatillväxt. Utsikterna för någon med kolloidstruma är vanligtvis positiva när behandlingen väl har genomförts.