En klassificeringsuppsats är en uppsats där författaren sorterar ett antal objekt i kategorier. Kategorier kan vara mycket specifika och enbart baserade på fakta eller kan vara breda och bestäms mer av subjektiva åsikter. Sådana uppsatser börjar med att fastställa ämnet för uppsatsen och lista kategorierna, fortsätt sedan med att beskriva varje kategori och ge exempel. Både de breda kategorierna och exemplen inom bör vara tydligt relaterade till varandra. Ett sammanfattande stycke binder ofta ihop uppsatsen i slutet.
Det finns många ämnen som kan användas för en klassificeringsuppsats. En författare kan välja att skriva om typer av damskor, hundraser eller semesterställen i USA. Om du skriver om damskor kan kategorierna vara plattor, sandaler och pumps. En uppsats om klassificering av hundraser kan gruppera raserna efter utställningsklass, till exempel brukshundar, sporthundar och hundar. En på semesterorter i USA kan vara Florida, Hawaii och New York City.
När huvudkategorin och underkategorierna har fastställts kommer skribenten att ge exempel under varje underkategori. I exemplet på semesterorter i USA kan författaren lista Orlando, Miami och St. Augustine som semesterorter i Florida. Han skulle sedan ge detaljer om varje exempel, såsom närvaron av Disney World i Orlando eller närheten av St. Augustine till stranden.
En klassificeringsuppsats kan vara relativt enkel. Till exempel kan en lågstadielärare be ett litet barn att gruppera saker som har samma färg. Barnet kan skriva att äpplen, brandbilar och stoppskyltar är röda medan löv, broccoli och gräs är grönt. En klassificeringsuppsats som tilldelas en tonåring skulle sannolikt vara mer involverad. En lärare kan be en elev att involvera åsikter genom att tilldela sådana ämnen som bra böcker. I det här fallet kan eleven gruppera böckerna han gillar i genrer, som mystik, science fiction eller litteratur, och sedan ge exempel på var och en.
Forskare publicerar ofta långa, komplexa artiklar som faktiskt är mycket analytiska klassificeringsuppsatser. Till exempel kan en professor som forskar om effekterna av en viss kemikalie på ofödda barn dela upp sina resultat i fysiologiska effekter och psykologiska effekter. Han kan sedan ytterligare klassificera de fysiologiska effekterna i de som påverkar tillväxten, de som påverkar rumsuppfattningen och de som påverkar motoriken. I den här situationen är det vanligt att inkludera ett avsnitt som förklarar metodiken med vilken forskaren samlade in och verifierade sina resultat.