Att borra en brunn innebär att man använder utrustning för att trycka igenom, och ofta ta bort, jordlagren för att komma till det ämne som önskas, såsom naturgas, olja eller vatten. Den allmänna borrprocessen har inte förändrats mycket under åren; dock har den utrustning som används för att borra och de tekniska framstegen utvecklats avsevärt från de träkonstruktioner som ursprungligen användes. En kelly driver är en utrustning formad som ett rör som används vid modern borrning. Det är den sexkantiga biten av stålrör som är placerad på toppen av borrsträngen mellan sviveln och borrröret. Borrsträngen är ett ihåligt rörstycke som skickar borrvätska till och från borrkronan.
För att förstå hur en kellydrivare används vid brunnsborrning är det viktigt att ha en förståelse för hur borrningsprocessen fungerar. Att borra en brunn kräver en borrigg, som är en stor del av motoriserad utrustning som placeras över den plats där borrningen kommer att ske. Ett borrtårn är fäst vid riggen för att tillåta rören att höjas in och ut ur brunnen. Kronan är ett kluster av stora remskivor och kablar som är monterade på toppen av borrtårnet för att höja och sänka blocken som ska hålla borrröret. Det roterande bordet vid basen av riggen gör att borrröret kan vridas så att hål kan borras.
Kellydrivaren roterar stålstycket som hänger ner från sviveln i det roterande bordet, som är anslutet till borrrörets övre led. Svirveln är den del som används för att stödja borrröret. Det gör att själva borren kan förbli stationär när det roterande bordet roterar runt den. Kellydrivaren är fäst vid en bit borrrör och när drivaren vrids går borrröret ner i marken tills det når önskat djup.
En kelly-drivrutin kan vara antingen fyr- eller sexsidig och passar in i skåran där det roterande bordet svänger. Det är den tyngsta delen av borrsträngen. Tyngden på kellydrivaren beror på att den är tillverkad av delar av högkvalitativt värmebehandlat krom och stål för att skapa styrka för att kunna borra i jorden.