En elektronisk enhet som kallas en infraröd (IR) transceiver kan kommunicera data med infrarött ljus. IR-sändtagare kan både sända och ta emot information. En av de mest använda är Infrared Data Association (IrDA), som vanligtvis finns på enheter som bärbara datorer och mobiltelefoner. IrDA infraröda transceivrar har blivit mer effektiva sedan de först introducerades 1993. Förbättringar av det ursprungliga IrDA-protokollet möjliggör nu snabb överföring av filer som bilder och musik.
IR-sändtagare fungerar genom att sända snabba ljuspulser på det infraröda spektrumet. Detta innebär att pulserna inte är synliga för det mänskliga ögat, utan kan detekteras av andra sändare/mottagare. Alla enheter som delar ett protokoll är programmerade med samma universella kod. När IR-pulser tas emot används denna kod för att tolka meddelandet, liknande en ficklampa som används för att skicka morsekod.
Två huvudkomponenter finns inuti en IR-transceiverenhet. En infraröd lysdiod (LED) används för att producera infraröda pulser, medan en infraröd detektor kan känna av inkommande infraröda signaler. Vissa avancerade IR-sändtagare använder infraröda laserdioder istället för lysdioder. Detta ökar IR-signalens räckvidd, men minskar bredden på den detekterbara strålen.
Standardiseringen av IR-transceiverprotokollen gör att många olika enheter kan dela data snabbt. Till exempel har många personuppgiftsassistenter (PDA) och mobiltelefoner IrDA-transceivermoduler. Två personer i samma rum kan helt enkelt rikta sina enheter mot varandra för att överföra meddelanden eller filer. Infraröd-aktiverade enheter som skrivare kan också ta emot filer genom luften, vilket eliminerar behovet av anslutningskablar.
Detta tillvägagångssätt för trådlös kommunikation har flera nackdelar. Ljuskällor som solen kan orsaka störningar i kommunikationen. Dessutom är IR-sändtagare vanligtvis begränsade till direkt siktkommunikation och kan inte överföra data genom väggar eller hinder.
Vanligtvis billigare än radiofrekvensenheter, IR-sändtagare anses också vanligtvis vara säkrare. Pulserna som används för infraröd dataöverföring finns vanligtvis i ett enkelrum och försvinner inte till andra områden. Detta minskar risken för att signalen fångas upp av avlyssnare, och gör användningen av IR-sändtagare populär för säkra områden med låg räckvidd som investeringsmäklarkontor och militära installationer.