Alla organ i kroppen kräver en tillräcklig mängd blodflöde för att fungera korrekt och förbli i gott skick. När ett organ berövas blod av en blockerad eller skadad artär, kan vävnaderna dö, vilket gör att organet misslyckas eller får permanent skada. En hjärninfarkt är när hjärnan hindras från att ta emot blod, vilket leder till vävnadsskada, stroke och eventuellt dödsfall.
Det finns två typer av hjärninfarkt, baserat på var skadan uppstår. En hjärninfarkt uppstår när hjärnbarken svälts på blod på grund av skador på halsartärerna. Den nedre delen av hjärnan får det mesta av sitt blod från vertebrala artärer, vilket leder till en hjärnstamsinfarkt när blodtillförseln stryps. Båda typerna av infarkt kan leda till allvarliga komplikationer som hjärnskador eller till och med dödsfall.
En hjärninfarkt kommer ofta att ha omedelbara symtom som överensstämmer med en stroke. Motoriska problem, yrsel, domningar eller förlamning kan förekomma. Vissa patienter kan förlora synen eller börja se dubbelt och kan ha svårt att tala tydligt. Plötslig huvudvärk, illamående eller kräkningar kan också vara tecken på en infarkt i hjärnan. Alla som är kända för att vara i riskzonen för stroke bör behandlas med omedelbar läkarvård om några symtom uppstår. Omedelbar behandling kan rädda liv eller förhindra allvarlig skada, även om tillståndet i vissa fall helt enkelt inte kan behandlas tillräckligt snabbt för att rädda en patient.
Eftersom blockerade artärer är en stor bidragande faktor för stroke eller infarkt, kan personer som röker eller har höga kolesterolvärden anses ha hög risk för tillståndet. Personer med medicinska tillstånd eller på medicin som kan orsaka blodproppar kan också ha en högre risk för hjärninfarkt. Vissa nyare studier har också visat att patienter med sömnapné eller kroniska snarkningsproblem också kan vara i riskzonen.
Eftersom artärfunktionen vanligtvis minskar med åldern anses äldre personer ha störst risk för hjärninfarkt. Tillståndet kan dock uppstå i alla åldrar och är också förknippat med infantil eller foster hjärnskada. Eftersom inte alla typer av infarkt är symtomatiska eller uppstår plötsligt, kan även friska vuxna få en växande infarkt och vara omedvetna om det. En symtomfri ”tyst infarkt” kan vara lika allvarlig som en plötslig infarkt och kan vara svårare att diagnostisera på grund av bristen på symtom.
Långtidseffekter och prognos kan bero på skadans svårighetsgrad och hur snabbt tillståndet behandlas. Läkemedelsbehandling kan vara tillgänglig för att öka blodflödet till det drabbade området och rensa blockerade artärer. Som med många tillstånd verkar att påbörja behandling så tidigt som möjligt vara en nyckelfaktor för framgångsrik återhämtning.