En gravdocka är en anläggning där människor kan flyta in fartyg och pumpa bort vatten för att exponera hela fartygets kropp för underhåll och reparation. Även känd som torrdockor, gravbryggor finns på skeppsvarv och hamnar över hela världen. Tekniken för att skapa dem utvecklades oberoende i flera regioner i världen, inklusive antikens Grekland och Kina. Även om det har skett några moderna förbättringar, skulle en gravdocka idag vara igenkännbar för sjömän som levde och arbetade för århundraden sedan.
Gravdockan är byggd som en lång låda med grind. Fartyg och båtar flyter in genom porten från en hamn eller annan vattenväg. Porten stängs, block placeras under vattenskotern för stöd och vattnet pumpas bort. Placeringen av blocken är kritisk, eftersom fartyg är designade för att flyta, inte för att sitta på block, och om blocken har fel form eller storlek eller placeras på fel ställen kan de skada fartyget. Om fartyget inte stöds tillräckligt kan inramningen försvagas, eller så kan blocken slå igenom sidorna av fartyget när det sätter sig. Fartyg stöds också vanligtvis från sidan av gravdockan.
När det väl är exponerat kan ett fartyg inspekteras. Om reparationer behövs är de mycket lättare att utföra i en gravdocka än i vattnet. Fartyget kan också skuras ner för att ta bort alger, havstulpaner och andra organismer som tenderar att samlas, och det kan målas om för att skydda skrovet. Specialfärger används på de delar av fartyg som rutinmässigt är under vatten för att motstå röta, rost och andra problem.
Storleken och formen på en gravdocka varierar. Många tidiga anläggningar byggdes väldigt smala för att minimera mängden vatten som behövde pumpas ut. Moderna gravbryggor tenderar att vara större för att rymma en rad fartygsdesigner. Anläggningarna kan också täckas om det finns behov av sekretess, som vid reparationer av militära fartyg. Militärer kanske inte vill uppmärksamma folk på att de utför reparationer eller kanske vill hålla funktionerna på sina fartyg dolda av säkerhetsskäl.
Förutom att användas för underhåll och reparationer används gravbryggor även under skeppsbyggnadsprocessen. Fartyget är byggt inuti en gravdocka och när skrovet är färdigt kan det flytas och monteras utöver det att det tas med för sjöförsök för att bekräfta att det är sjövärdigt och för att fastställa fartygets prestandaspecifikationer.