En genetisk predisposition är större genetisk sannolikhet att utveckla vissa saker, såsom sjukdomar, allergier, temperament, en viss nivå av intelligens eller många andra exempel. Det bör noteras att människor med genetiska anlag inte alltid slutar med de saker som de är predisponerade för. Även om gener kan vara en pålitlig prediktor för vissa element, är miljön eller andra gener som inte har identifierats också viktiga. Människor är predisponerade men kommer inte säkert att uttrycka de gener som de har ärvt från föräldrar.
Genetisk predisposition bör ses som skild från gener som alltid uttrycks. De som ärver en gen för Huntingtons sjukdom kommer alltid och i slutändan att visa tecken på sjukdomen. En kvinna som bär på en gen som tyder på att hon löper större risk för bröstcancer har inte samma säkerhet. Hon har en ökad chans att få bröstcancer än de i normalbefolkningen, men hon kan ändå aldrig få det. Vissa gener, som den för Huntingtons, är verkligen inte anlag och kommer istället att fungera om de har ärvts, oavsett vad.
Denna distinktion är viktig när man analyserar genetiskt material. Det kan vara viktigt att veta om en person kommer att ärva en allvarlig och/eller dödlig sjukdom, men det råder en storm av debatt kring frågan om att döma människor efter genetisk sammansättning. Gener av familjehistoria som tyder på högre intelligens, större risk för hjärtsjukdomar, ökade risker för cancer eller förhöjd risk för psykisk sjukdom är inte alltid garantier. Dessutom kan människor som saknar dessa genetiska uttryck fortfarande vara mycket intelligenta, mer benägna att drabbas av hjärtsjukdomar eller sannolikt att få cancer eller psykisk sjukdom.
Argumentet natur/vård ligger i hjärtat av debatter om genetisk predisposition. Miljön spelar en betydande roll i uttrycket av bra och dåliga gener. En person som växer upp i ett missbrukande hushåll är kanske inte genetiskt benägen att drabbas av psykisk ohälsa, men är säkert miljömässigt benägen för det. Rökaren ökar miljörisken för cancer enormt. Även faktorer som när kvinnor får sina första barn och om de ammar kan minska eller öka risken för bröstcancer.
Ett problem med att utvärdera genetisk predisposition via gentestning är att den kommer att användas för att diskriminera andra. Sjukförsäkringsbolag kan kräva genetiska tester och beskära från sina rullar alla som har gener som kan tyda på förhöjd risk för sjukdom. Arbetsgivare kan vägra att anställa de som kan behöva mer ledigt om de drabbas av specifika sjukdomar, eller så kan de undersöka personer med större sannolikhet för intelligens. Länder som USA har undertecknat lagar som förbjuder diskriminering baserad på genetiska faktorer, men som med alla andra former av diskriminering är det fortfarande möjligt att bryta eller kringgå dessa lagar.