En elektronisk patientjournal är en fil som förvaras på en dator som innehåller viktig information om patientens nuvarande hälsa och historia. Tidigare har patientjournaler till stor del förvarats som papperskopior i fysiska filer, ofta i receptionen på läkarmottagningarna. I USA konverterar många kontor, kliniker och sjukhus till ett elektroniskt journalsystem i väntan på eventuella mandat från den amerikanska federala regeringen.
Det finns ett antal skäl till varför regeringen uppmuntrar att patientjournaler flyttas från fysiska filer till elektroniskt format. Elektroniska patientjournalfiler är lättare att överföra, det finns ingen förvirring över dålig handstil, vilket vissa läkare är ökända för. Det finns också en generell effektivitet som kan realiseras, vilket kan leda till kostnadsbesparingar för både patienten och vårdgivaren.
En läkare kan till exempel få tillgång till en dator i behandlingsrummet och titta på all viktig och relevant information i den elektroniska patientjournalen innan man ställer diagnos och ordinerar behandling. Han eller hon kan sedan lägga ett recept direkt i datorn, som inte bara kommer att logga att patienten nu är på den medicinen, utan också kan skicka beställningen direkt till patientens valda apotek. Således sparas steg och det finns ingen anledning att oroa sig för att en fil ska placeras fel.
Om en akutläkare behöver tillgång till en patients sjukdomshistoria, och en läkarmottagning inte är öppen, kan en elektronisk patientjournal bli tillgänglig omedelbart. Detta förutsätter att sjukhuset har tillgång till samma databas som läkarmottagningen använder. Detta skulle kunna rädda liv genom att säkerställa att en handikappad patient inte får ett läkemedel som han eller hon är allergisk mot, eller som reagerar negativt med en medicin som patienten redan får.
Även om dessa fördelar alla är bra, finns det också några negativa kopplingar till övergången till en elektronisk patientjournal. Om till exempel läkarmottagningens databas är tillgänglig för andra institutioner, kan det finnas viss oro för att någon obehörig kan komma åt journalen för olagliga ändamål. Även om detta kan hända med fysiska filer, är risken för missbruk med elektroniska filer större, eftersom det finns större möjligheter för fler att komma åt dem, och informationen kan flyttas, analyseras och säljas mycket snabbare. Dessutom kräver elektroniska filer till sin natur tillgång till en dator, vilket i sin tur kräver elektricitet. Sålunda, under en naturkatastrof, när elektrisk kraft kan vara otillgänglig, skulle journalerna inte heller vara tillgängliga.
En annan möjlig negativ är att hitta en enhetlig standard som alla är överens om. Ungefär som det finns två stora datoroperativsystem som konkurrerar mot varandra, Microsoft® och Apple®, finns det heller ingen nationellt erkänd standard för en elektronisk patientjournal. För att systemet ska fungera sömlöst måste programvaran vara enhetlig, eller så måste det finnas ett sätt att enkelt konvertera mellan olika standarder.