Även känd helt enkelt som en direkt leasing, är en direktfinansiering leasing en typ av leasing som inte är belånad. Detta innebär att leasegivaren inte är en återförsäljare eller tillverkare, och att leasingavtalet innehåller alla egenskaper hos ett kapitalleasingavtal, samtidigt som det innehåller några ytterligare krav. Med ett direktfinansierat leasingavtal finns det leasegivarens uttalade avsikt att hyra ut eller leasa ut den förvärvade tillgången till en tredje part, vilket skapar ett stadigt inkomstflöde som hjälper till att säkerställa att betalningarna i samband med direktleasingen betalas i sin helhet och i tid.
Tanken bakom ett direktfinansierande leasingavtal är att förvärva en tillgång som i sin tur kan användas för att generera tillräckligt med inkomster för att göra de månatliga betalningarna på leasingavtalet, samtidigt som det genererar en vinst för uthyraren. Denna modell gör det möjligt för uthyraren att effektivt använda andra medel än hans eller hennes egna för att skapa en intäktsström. När uthyraren samlar in betalningar från sin kund omdirigeras en del av dessa betalningar för att täcka de betalningar som anges i det direkta leasingavtalet. Alla medel utöver de som används för att göra betalningar på det direkta leasingavtalet betraktas som vinst och kan användas av uthyraren på vilket sätt han eller hon önskar.
Om det finns någon skillnad mellan det bruttobelopp som investerats i det direktfinansierade leasingavtalet och den faktiska kostnaden för den leasade tillgången kan detta vanligtvis klassificeras som ej intjänade ränteintäkter. Den inkomsten kan sedan amorteras, vilket skapar en situation där uthyraren realiserar någon form av ränteintäkter under hela den direkta hyresperioden. Denna strategi gör det möjligt för uthyraren att dra nytta av ett konsekvent inkomstflöde utan att avsätta några betydande personliga tillgångar till ansträngningen.
En av nyckelfaktorerna för att arrangera ett direktfinansierande leasingavtal är att visa att de månatliga betalningarna på leasingavtalet kan och kommer att uppfyllas utan att misslyckas. Detta kan göras från början genom att pantsätta vissa personliga tillgångar för att täcka betalningarna i det fall uthyraren inte kan hyra den egendom som är säkerställd genom direktupplåtelsen. I slutändan vilar chanserna att säkra ett direkt leasingavtal på leasegivarens förmåga att bevisa att han eller hon kan hitta en tredje part för att leasa tillgången på lång sikt. Uthyraren måste också visa att han eller hon är i stånd att täcka eventuella ej återbetalningsbara utgifter som kan uppstå under det direktfinansierade leasingavtalets löptid, vilket eliminerar varje fråga eller osäkerhet om möjligheten att göra det när och när utgifterna uppstår.