Deoxiribonukleinsyra (DNA) finns i cellerna i alla levande varelser, utom vissa virus, och innehåller instruktioner för hur man skapar proteiner och andra molekyler som är nödvändiga för cellulär funktion. Ribonukleinsyra (RNA) hjälper till att skapa dessa proteiner och molekyler genom att kopiera den genetiska koden som finns i DNA:t. Det finns olika typer av RNA, inklusive budbärar-RNA (mRNA), transfer-RNA (tRNA) och ribosomalt RNA (rRNA). En cistron, eller strukturell gen, är en sekvens av genetiskt material i antingen DNA eller RNA som innehåller den genetiska koden som behövs för att göra antingen RNA-molekyler eller polypeptider, som kan vara ett protein eller fungera som byggstenar för proteiner. Inom genetiken har termen cistron ofta ersatts med termerna intron och exon, som hänvisar till två olika typer av genetiska sekvenser som kan finnas i en strukturell gen.
Cistroner fick sitt namn från cis-trans-testet som ursprungligen användes för att fastställa vilka funktioner specifika sektioner av genetiskt material hade i olika biokemiska reaktioner. Ordet cistron applicerades sedan på en specifik gen som var ansvarig för att skapa ett visst protein eller polypeptid. Senare breddades innebörden av begreppet till att även omfatta gener som innehöll den genetiska koden för att skapa olika sorters RNA-molekyler. Cistron kan referera till en genetisk sekvens i både DNA eller RNA. En DNA-cistron är den genetiska koden på själva genen, medan en RNA-cistron hänvisar till samma genetiska sekvens när den har kopierats eller transkriberats av RNA.
1978 föreslog biokemisten Walter Gilbert i en forskningsartikel att termen cistron skulle ersättas med termerna intron och exon. Intron, ett ord som kommer från termen ”intragena regioner”, är icke-kodande segment av genetiskt material, vilket betyder att de inte innehåller instruktioner eller kod för att skapa molekyler som RNA eller proteiner. Dessa segment, ibland kallade skräp-DNA, tas bort från det genetiska materialet när RNA:t kopierar DNA-koden för att skapa proteiner och olika typer av RNA. Exoner, ett ord som kommer från termen ”uttryckta regioner”, är de genetiska sekvenser som innehåller instruktioner för hur man skapar nya proteiner eller RNA-molekyler.
De flesta cistroner innehåller alternerande sekvenser av exoner och introner. När koden för en DNA-cistron kopieras av RNA för att producera en ny molekyl, skärs intronerna bort i en process som kallas cis-skarvning. De återstående exonerna sammanfogas sedan i en process som kallas trans-splicing, vilket resulterar i en molekyl av mRNA, rRNA eller tRNA.