En bilflotta är en typ av pråm med järnvägsspår monterade på dess däck för att tillåta järnvägsvagnar att placeras på det däcket. Bilflottan kan sedan flyta över en vattenväg för att transportera järnvägsvagnarna till en annan plats. Bilflottan är nästan alltid en motorlös båt, vilket innebär att den måste bogseras eller skjutas av en annan båt. En bogserbåt används ofta för att dra pråmen över en vattenväg, eller så kan en bogserbåt skjuta den istället. Storleken på flottören kommer att variera beroende på dess syfte och den frekvens med vilken den används.
En tågfärja är mycket lik en bilflotta när det gäller syfte, men design och framdrivning skiljer sig markant mellan de två farkosterna. En bilflotta är en pråm som är designad för användning i floden, vilket betyder att flottören är ett fartyg med platt botten. Den har inga egna motorer eller framdrivningssystem i de flesta fall, så den måste användas tillsammans med ett annat fartyg. Tågfärjor har samma roll on, roll off bekvämlighet som en bilflotta, men detta fartyg är ofta självgående och är inte plattbottnat, vilket innebär att det kan navigeras i öppet vatten, även om det kan vara begränsad i rörelse genom grunt- bottnade floder.
Innan tillkomsten av åkeri på väg användes bilflotsystemet i många regioner i världen där tågresor kunde begränsas av vattenvägar. New York City, till exempel, ligger mellan floder, vilket gör det svårt att transportera gods på järnväg i vissa fall. För att motverka denna ineffektivitet användes bilflottor över Hudsonfloden dagligen för att snabbt transportera järnvägsvagnar genom området. När lastbilsresor blev vanligare och lastbilarna blev kapabla att bära tyngre laster användes bilflottor mycket mindre, även om de fortfarande är det bästa valet för vissa tillämpningar.
Bilar lastas på en bilflotta med hjälp av en specialdesignad färjeslip med ett förkläde som har järnvägsspår. Förklädet höjs och sänks i enlighet med vattennivån och fartygets läge i vattnet, och rälsvagnar kan transporteras över rälsen monterade på förklädet direkt på fartyget. Detta möjliggör en snabb och enkel lastning och lossningsprocess, vilket ytterligare förbättrar effektiviteten för denna transportmetod. Förklädet kan manövreras elektroniskt, med ett remskivasystem eller med ett motviktssystem som säkerställer att förklädet förblir i korrekt läge under lastning och lossning.