En bukspottkörtelcysta är en samling vätska som samlas i bukspottkörteln. När cystan är en äkta cysta, är vätskepölen omgiven av ett lager av celler som utsöndrar vätska i den. Pseudocystor, som är den vanligaste typen av cystor, är däremot inte omgivna av detta cellskikt. De flesta cystor i bukspottkörteln orsakar inga sjukdomssymtom och är godartade. Om cystor växer sig stora kan de orsaka buksmärtor, ryggsmärtor eller gulsot. I vissa fall kan en cysta bli cancer.
Bukspottkörteln är ett litet organ som ligger bakom magen. Dess huvudsakliga funktioner är produktionen av enzymer som hjälper till med matsmältningen och hormoner som reglerar blodsockernivån. Bukspottkörtelkanalen, som förlänger organets längd, dränerar sekret i tunntarmen för användning under matsmältningen.
Det finns flera typer av bukspottkörtelcystor. Mucinösa cystor innehåller slem som utsöndras av cellskiktet som omger cystan och har potential att utvecklas till cancer i bukspottkörteln. Intraduktala papillära mucinösa neoplasmer, som är mucinösa cystor som bildas i pankreaskanalerna, har en högre risk att bli cancerösa än mucinösa cystor som finns i själva bukspottkörteln. En sällsynt cysta som kallas en solid pseudopapillär tumör i bukspottkörteln kan växa till stora storlekar; det kan också bli malignt.
Pseudocystor, som nästan alltid är godartade, är den vanligaste typen av cystor som utvecklas i bukspottkörteln. Dessa cystor bildas ofta efter en akut pankreatitattack. Akut pankreatit är en plötslig inflammation i bukspottkörteln, vanligtvis orsakad av gallsten, alkoholmissbruk, traumatisk skada eller användning av vissa receptbelagda mediciner.
När en pseudocysta utvecklas efter akut pankreatit, tenderar den att innehålla höga nivåer av matsmältningsenzymer, medan de som utvecklas på grund av andra orsaker kan innehålla andra enzymer eller andra proteiner. Detta är användbar information när man utvärderar en cysta, eftersom en analys av vätskan inuti den hjälper till att avgöra om den har potential att bli malign. När en cysta är fast, är det mer sannolikt att den är cancerös än en som är fylld med vätska.
Utvärdering av en bukspottkörtelcysta utförs med medicinska avbildningstester såsom en CT- eller MRI-skanning och en biopsi av vätskan i den. Biopsien erhålls genom att ett verktyg som kallas endoskop förs in i övre tarmen via munnen och magen. Detta verktyg används för att ta ultraljudsbilder av cystan och ta ett prov av vätskan inifrån den. Att undersöka cystan och dess innehåll är i allmänhet tillräckligt för att ställa en diagnos.
Små, asymtomatiska pseudocystor kräver sällan behandling, men de kan övervakas för tecken på tillväxt. Större cystor som orsakar smärta eller magobstruktion, eller som blir infekterade, tas vanligtvis bort via operation. En cancerös eller precancerös cysta tas vanligtvis bort så snart som möjligt. När en cysta är cancer kan operationen följas av kemoterapi eller strålbehandling som en försiktighetsåtgärd.