”Blåstrump” är ett uttryck som används för att beskriva en utbildad och intellektuell kvinna. Vissa historiker tror att uttrycket användes mest under 18-talet, tillsammans med organisationen av Blue Stocking Society, ett engelskt sällskap av både kvinnor och män som uppmuntrade akademiskt tänkande och konversation. Andra historiker ifrågasätter denna teori om uttryckets grund och hävdar att dess ursprung faktiskt kan spåras så långt tillbaka som till 15-talet och till andra delar av världen som Frankrike och Skottland. Även om ”blåstrump” vanligtvis beskrev en kvinna med en viss grad av rikedom, utbildning och prestation, var uttrycket inte alltid smickrande. Andra användningsområden för uttrycket finns, och idag använder man det sällan som ett sätt att beskriva en kvinna.
I likhet med många ordspråk kan uttrycket ”blåstrump” förmodligen spåra sina rötter tillbaka till en mer bokstavlig betydelse. En populär teori involverar Benjamin Stillingfleet, en manlig förläggare och översättare som inte var rik nog att ha råd med de svarta sidenstrumpor som bars som högtidlig klädsel under tidsperioden. Under Blue Stocking Societys möten bar han tidens mer informella blå yllestrumpor. Sålunda kom uttrycket ”blåstrump” att beskriva den informella atmosfären på mötena, liksom betoningen på intellektuella konversationer framför deltagarnas mode. Andra mindre kända teorier om uttryckets ursprung är mest relaterade till modet med blå yllestrumpor under olika tidsperioder och i andra delar av världen.
Ibland var det nedsättande att beskriva en kvinna som en blåstrump. De flesta kvinnor som ansågs vara blåstrump, inklusive de som tillhörde Blue Stocking Society, var rikare, mer utbildade och mer fulländade än andra kvinnor på sin tid. Ändå fanns det tillfällen då uttrycket betraktades som ett med negativa konnotationer. Till exempel kom en del människor att tänka på dessa kvinnor som fräcka. Historiker tror att dessa negativa konnotationer bottnade i andras fördomar.
Även om den övergripande betydelsen av uttrycket är långt ifrån förlorad, är ”blåstrump” inte en vanlig term nuförtiden. Trots det kan personer som är bekanta med uttryckets historia använda det för att beskriva en intellektuell kvinna, särskilt om de talar till eller skriver för en publik som också är bekant med uttrycket. Också vissa samtida anläggningar eller företag, som bokhandlar och tidskrifter, kan använda uttrycket eller någon form av det för att förmedla en kvinnocentrerad kundkrets, miljö eller tjänst eller produkt.