En blåsresektion är ett kirurgiskt ingrepp som utförs för att avlägsna cancertumörer eller misstänkta vävnadsmassor från insidan av blåsan. Operationen kan också användas för att skära bort delar av eller hela en blåsa som har skadats allvarligt, permanent. Blåsresektion utförs vanligtvis genom urinröret med hjälp av en endoskopisk kamera som kallas cytoskop, så inga kirurgiska snitt behövs. Ingreppet medför få risker och har en hög framgångsfrekvens.
Innan man överväger blåsresektion, kommer en urolog vanligtvis att utföra en serie tester för att fastställa sannolikheten för att cancer eller ett annat stort blåsproblem existerar. Blod- och urinprover analyseras för att kontrollera förekomsten av infektion, autoimmuna störningar eller ovanliga koncentrationer av protein eller salt. Datortomografi (CT) skanningar och ultraljud används ofta för att leta efter tecken på fysisk skada på organet. Om det är oklart om det finns en tumör eller inte, kan blåsresektion utföras som både en diagnostisk och terapeutisk operation.
De flesta blåsresektionsprocedurer äger rum på slutenvårdssjukhus under ledning av en specialutbildad urolog. Före ingreppet ges en patient en allmän anestesi samt lokaliserade bedövande medel för att förhindra muskelsammandragningar. Ett långt, tunt fiberoptiskt cytoskop förs in i urinröret och styrs till det inre av urinblåsan. Kirurgen använder kameran för att identifiera tumörer och lesioner och inspektera skador på omgivande vävnad.
Med hjälp av cytoskopet kan kirurgen manipulera en laserskärningsanordning eller en precisionsskalpell för att försiktigt ta bort en bit vävnad och dra ut den från urinröret. Om resektionskirurgi görs i diagnostiska syften kan provet skickas till ett labb för att avgöra om det är cancer eller inte. När kirurgen redan vet att cancer finns, fortsätter proceduren tills hela tumören har skurits ut. Blåsväggarna inspekteras och repareras vid behov innan cytoskopet tas bort.
Efter operationen förs patienten till ett uppvakningsrum där sjuksköterskor ser till att bedövningen försvinner korrekt. Ultraljud och datortomografi tas för att säkerställa att blåsan är intakt och inte svullnar. Det finns mindre risker för inre blödningar och urinvägsinfektioner som behandlas därefter på sjukhuset. De flesta patienter som börjar må bättre får lämna sjukhuset om en till fyra dagar. Ett uppföljningsbesök under den första återhämtningsmånaden kan avgöra om tumören har utrotats helt och om ytterligare operationer behövs eller inte.