En blandekonomi är en där det finns en blandning av fritt företagande och statlig kontroll. I vissa områden av en blandekonomi kan regeringen till och med ha monopol. De flesta av världens utvecklade länder har en blandad ekonomi. Blandningen av två olika ekonomiska filosofier kan innebära en mängd olika konsekvenser för ett land, av vilka några ses som fördelaktiga, medan andra är neutrala eller skadliga. Blandekonomier är också kända som dubbla ekonomier.
I en typisk blandekonomi kan staten driva sådant som posttjänster, järnvägar, bibliotek och i vissa fall sjukvården. Även i branscher som inte ägs eller drivs av staten är dess inflytande mycket märkbart i form av skatter och regleringar som lönekontroller.
Ekonomin i USA är ett av de mer framträdande exemplen på en blandekonomi i världen. Detta beror på att både privata företag och statliga regleringar har kommit att bli integrerade och viktiga för ekonomin som den ser ut nu. Till exempel är principen om fritt företagande vid liv i USA. Företag förbehåller sig rätten att införliva, och att anställa och neka anställning till vem de vill, förutsatt att de inte ägnar sig åt diskriminering eller andra olagliga anställningsmetoder. Produktionsmedlen är fortfarande mestadels privatägda och privata medborgare kan köpa, sälja och investera hur de vill.
Regeringens reglering har dock en stark närvaro i USA, som den gör i många ekonomier, på grund av den rådande idén att vissa tjänster tillhandahålls bättre av regeringen än privata företag. Till exempel har de flesta människor över hela världen inga problem med statlig kontroll av saker som motorvägsbyggnation och reparationer, viktiga register som födelsebevis och naturligtvis det nationella försvaret. Trots den starka betoningen på individuell frihet som är en del av många länders styrande filosofier är det allmänt accepterat att dessa tjänster och andra liknande dem utförs bäst på myndighetsnivå.
En blandekonomi, hur livskraftig den än kan vara, är inte utan några nackdelar. Den största nackdelen är att gränsen mellan offentlig och privat sektor lätt blir suddig, eller förskjuts på ett eller annat sätt då och då. På lång sikt utvecklas blandekonomier vanligtvis i riktning mot mer statlig kontroll och mindre individuell frihet. Även de flesta av dem som föredrar en viss grad av statlig kontroll skulle sannolikt medge att det måste dras en gräns någonstans, men det är mycket svårt för ett samhälle som helhet att veta var den punkten är. En blandekonomi är därför alltid i en evolutionär process.