En asiatisk obligationsfond är en fond som består av obligationer utgivna av suveräna asiatiska enheter. Det skapades av Executives’ Meeting of East Asia and Pacific Central Banks (EMEAP) för att förbättra den asiatiska obligationsmarknaden. Det första initiativet för Asian Bond Fund (ABF1) för att emittera dessa obligationer skedde 2003, följt av ett andra initiativ (ABF2) 2005. Fonden förvaltas av Bank for International Settlements.
Denna typ av obligationsfond ger asiatiska investerare möjlighet att investera i finansiella tillgångar som ger avkastningsfördelar till regionen. Några av dessa fördelar inkluderar förbättrad finansiell stabilitet för EMEAP-medlemmar och effektivare finansiell förmedling, där långivares och låntagares behov förenas. Obligationerna kan köpas direkt av stora investerare, eller så kan de köpas av privatpersoner genom fonder.
Den asiatiska obligationsmarknaden hjälper till att finansiera den växande infrastrukturen i regionen. Expansionen av den asiatiska obligationsmarknaden minskar beroendet av kortfristiga banklån, vilket historiskt har orsakat ekonomiska misslyckanden i vissa asiatiska länder. På senare tid har dock emittenter av statsobligationer i Asien generellt haft en högre kreditvärdighet än andra regioner på grund av låg politisk risk och starkt ekonomiskt stöd. Som ett resultat har de flesta asiatiska obligationer rating av investment grade.
ABF1 lanserades i juni 2003 med startpengar på 1 miljard USD (USD) från de sammanlagda reserverna från de 11 centralbanker som utgör EMEAP. Såddpengarna investerades i obligationer utgivna av åtta av EMEAP-medlemmarna, och obligationerna emitterades i amerikanska dollar. Det första Asian Bond Fund-initiativet gjorde det möjligt för EMEAP-medlemmarna att arbeta tillsammans för att bygga upp konsumenternas förtroende och förtroende för organisationen.
ABF2 inträffade våren 2005. För det andra initiativet investerades 2 miljarder USD i obligationer från åtta EMEAP-medlemmar, men obligationerna emitterades i valörer i lokal valuta istället för i amerikanska dollar som de var i ABF1. De investeringar som ingick i det andra initiativet omfattade nio asiatiska obligationsfonder. Samtliga fonder var passivt förvaltade indexfonder som använde International Index Company som indexleverantör. ABF2 ansågs nödvändigt eftersom den asiatiska obligationsmarknaden fortfarande var underutvecklad vid den tiden.
Asiatiska obligationsfonder skapades av de elva centralbankerna och monetära myndigheterna i Östasien och Stillahavsområdet som utgör EMEAP-gruppen. Länderna med banker som är medlemmar i EMEAP är Australien, Kina, Hongkong, Indonesien, Japan, Korea, Malaysia, Nya Zeeland, Filippinerna, Singapore och Thailand. Den regionala organisationen gjorde det möjligt för bankerna att arbeta tillsammans för att tillhandahålla monetära resurser för att finansiera initiativen från Asian Bond Fund.