Vad är ELISA-detektion?

En enzymkopplad immunosorbentanalys (ELISA) är ett test som utförs i ett immunologiskt laboratorium för att fastställa proteinnivåer i ett biologiskt prov. ELISA-detektion avser det sista steget av testet där en klar lösning, eller substrat, tillsätts till en plastplatta som innehåller bunden enzymmärkt antikropp. Enzymet klyver substratet och en färgförändring sker. Ljusabsorbansen för den slutliga färgade lösningen mäts sedan på en ELISA-plattläsare eller spektrofotometer.

Det finns olika typer av ELISA-tester, där de två vanligaste är den indirekta ELISA och capture, eller sandwich, ELISA. Den indirekta ELISA används för att detektera ett protein, känt som en antikropp, i en patients serum. Ett exempel på ett indirekt ELISA-test är testet för humant immunbristvirus (HIV) som används för att upptäcka antikroppar mot HIV. Sandwich ELISA-testet detekterar ett protein, eller antigen, genom att fånga det mellan två antikroppar. Detektering av hormonet humant koriongonadotropin (hCG), som är förhöjt under graviditeten, görs med ett sandwich-ELISA-test.

Båda testerna har ett ELISA-detektionssteg i slutet av analysen. Detta steg innebär tillsats av en antikropp som har en enzymmolekyl fäst vid den. Efter tillsatsen av den enzymmärkta antikroppen tillsätts en färglös lösning innehållande substratmolekylen som är specifik för det enzymet. Enzymet klyver substratmolekylen och lösningen ändrar färg beroende på vilken kombination som används. Bestämning av mängden antikropp eller antigen i patientprovet görs genom att mäta intensiteten av färgförändringen.

Det finns flera enzymsubstratkombinationer tillgängliga för användning i ELISA-detektionssteget. Det vanligaste enzymet är pepparrotsperoxidas (HRP), som bland annat kan klyva substratmolekylerna orto-fenylendiamin-dihydroklorid (OPD) och tetrametylbensidin (TMB). Klyvning av både OPD och TMB resulterar i en gul färg, och den optiska densiteten eller absorbansen av ljus för dessa substrat mäts med en ELISA-plattläsare. Ljusabsorbansen för OPD mäts vid en våglängd på 490 nanometer (nm) medan TMB mäts vid 450 nm.

Ett annat vanligt enzym som används i ELISA-detektionssteget är alkaliskt fosfatas. Detta enzym används med substratet p-nitrofenylfosfat (PNPP), och producerar även en gul lösning. PNPP absorberar ljus vid en våglängd på 405 nm.

Val av enzymsubstratkombinationer baseras vanligtvis på vilka enzymmärkta antikroppar som finns kommersiellt tillgängliga, samt vilken utrustning som kommer att användas för att mäta ljusabsorbans. De många tillgängliga kombinationerna för ELISA-detektion gör ELISA-testet mycket mångsidigt. Det är ett viktigt verktyg i sjukdomstestning och forskningslaboratorier.