Ego-utarmning beskriver en teori om en persons begränsade förmåga att lösa problem med hjälp av kognitivt tänkande, eller uppvisa självkontroll, när energi som behövs för komplexa uppgifter har förbrukats. Den bygger på konceptet att människor har begränsade resurser för att reglera hur de bearbetar komplicerad information och reglerar känslor. När denna energi dräneras orsakar den utarmning av ego och försämrar förmågan att utföra uppgifter som kräver självkontroll.
Psykologer tror att egot reglerar hjärnans verkställande funktion när en person står inför jobb som behöver aktiv uppmärksamhet, logik eller resonemang. Denna interna förmåga tillåter en person att analysera fakta för att nå slutsatser och göra val. Det tillåter också en person att utöva viljestyrka för att kontrollera känslor och beteende. Sent på dagen avtar denna ändliga resurs och egoutarmningen sätter in.
Forskare fann att utarmning bara hindrar en persons förmåga att använda resonemang och logik i problemlösning, kallad jagets aktiva funktion. Information som lagras i minnet som allmän kunskap, såsom ordförråd, kräver ingen aktiv kontroll och påverkas inte av ego-utarmning. Denna inaktiva funktion tillåter en person att utföra enkla uppgifter som verkar automatiska.
Egoutarmning kan förklara varför dieter kan motstå frestelsen att äta gödande mat tidigt på dagen. Teorin antyder att energi som används för självkontroll vid slutet av dagen är tömd, och förmågan att kontrollera känslomässigt beteende försämras. Ett annat exempel beskriver hur ett par kan argumentera när de kommer hem från jobbet eftersom resurser som behövs för känslomässig självkontroll dränerades av komplext tänkande på arbetsplatsen.
En central del av hjärnan reglerar exekutiva funktioner genom att bearbeta visuell information, tolka mentala bilder och analysera verbal input, enligt dessa teorier. En person behöver fokuserad uppmärksamhet för att aktivt bearbeta denna typ av data, som är beroende av energinivån i denna del av hjärnan. Begränsade resurser finns tillgängliga för att upprätthålla självkontroll och motivation att aktivt hålla fast vid jobbet när man ställs inför distraktioner. Studier visar att hjärnan använder en femtedel av alla kalorier som konsumeras för att fungera korrekt, även om den bara representerar två procent av den totala kroppsvikten. När kalorienergin är borta sätter egoutarmningen in och intellektet lider.
Vissa psykologer säger att sömnbrist bidrar till utarmning av ego eftersom mental energi återskapas när man vilar. De föreslår att man planerar viktiga uppgifter tidigt på dagen och att man blir medveten om symtom på ego-utarmning. Hunger, ilska, sorg och andra känslomässiga störningar som tömmer energi kan också påverka en persons förmåga att fatta logiska beslut.