Det kollektiva omedvetna är ett koncept utvecklat av psykoanalytikern Carl Jung, som består av en sammanslagning av delade idéer som sägs vara universella över hela mänskligheten. Istället för att medvetet förstås och vidarebefordras mellan individer, sägs dessa idéer istället vara en del av det omedvetna, som ligger till grund för hur människor tänker och beter sig, och Jung trodde att de var ett nedärvt arv från tusentals år av mänskligt samhälle och kultur. Troende på den jungianska idén om kollektivt omedvetet hävdar att den förklarar många återkommande teman i mänsklig mytologi och symbolik.
Jung trodde att individer hade ett personligt omedvetet informerat av sina egna levda erfarenheter. Det personliga omedvetna och det kollektiva omedvetna, enligt Jung, samverkade för att påverka hur människor interagerar med varandra, såväl som samhället i stort. Eftersom människor inte aktivt engagerar sig i de processer som pågår i det omedvetna, kanske de inte är medvetna om vilken påverkan det omedvetna har på deras beteende och sätt att tänka.
Enligt teorin om det kollektiva omedvetna finns det vissa universella arketyper som är bekanta för hela mänskligheten, såsom kloka gamla kvinnor eller oskyldiga barn, och dessa arketyper påverkar hur människor interagerar med varandra. De spelar också en roll i mytologin, och det är anmärkningsvärt att vissa kulturer har liknande mytologiska teman även om de inte har någon faktisk kontakt med varandra. Likaså har symbolism i många kulturer överraskande gemensamma drag och vissa människor tillskriver dessa likheter till det kollektiva omedvetna.
Snarare än att vara helt formade myter och symboler eller tidigare erfarenheter, är det kollektiva omedvetna en samling abstrakta idéer. Dessa idéer tros spela en bildande roll i den psykologiska utvecklingen, såväl som det mänskliga samhällets övergripande natur. Idén om att ”knacka in på” det kollektiva omedvetna för att få tillgång till information och idéer refereras i flera psykologiska skolor, såväl som diskussioner om konst, musik och annat kreativt arbete som produceras av människor.
Liksom andra teorier som används i psykoanalys kan detta koncept inte testas i en klinisk miljö och vissa människor ifrågasätter existensen av det kollektiva omedvetna. Argument mot det är bland annat att det förutom distinkta likheter också finns vilda skillnader i symbolik, myter och kultur runt om i världen, och likheterna kan vara överdrivna tillfälligheter. Vissa människor tycker att detta koncept, liksom andra teorier som utvecklats av det psykoanalytiska samfundet, är till hjälp när de genomgår analys eller terapi för att ta itu med psykologisk ångest eller bearbeta livshändelser.