Den supraorbitala nerven är en gren av frontalnerven, som i sig förgrenar sig bort från en stor kranialnerv som härrör från hjärnstammen. Att passera genom ögonhålan, även känd som omloppsbanan, och upp till pannan gör att den supraorbitala nerven innerverar några av regionerna i pannan, främre bihålorna, hårbotten och ögonen. Nerver är sladdliknande buntar av fibrös vävnad som tillåter överföring av sensorisk information såsom beröring, smak, smärta och temperatur för att resa till hjärnan för bearbetning.
Frontalnerven är den största grenen av ögonnerven, som i sig är en av tre grenar av trigeminusnerven eller den femte kranialnerven. Den främre nerven passerar genom den övre orbitalfissuren, som är ett foramen, eller hål, i den mänskliga skallen som ligger mellan de större och mindre vingarna på sphenoidbenet, vilket är området bakom ögat på baksidan av ögonhålan. Halvvägs mellan basen, som är den del av ögonhålan som öppnar sig mot ansiktet, och spetsen, eller baksidan av ögonhålan, delar sig frontalnerven i två grenar, nerven supratraklea och nerven supraorbital.
Den supraorbitala nerven är en yttersta, eller terminal, gren av frontalnerven som går genom supraorbital foramen, som också kallas supraorbital notch och är en benklyfta som ligger ovanför ögonhålan precis under ögonbrynet. Den supraorbitala artären förenar sig med den supraorbitala nerven när den passerar genom den supraorbitala skåran och delar sig sedan i en ytlig och en djup gren. En gren av den supraorbitala venen passerar också genom den supraorbitala skåran när den går ner från pannan.
När den reser från under ögonbrynet upp till pannan, slutar den supraorbitala nerven i två grenar som kallas laterala och mediala grenar. Båda grenarna av den supraorbitala nerven börjar vid frontalismuskeln, som också är känd som occipitofrontalis och epicranium och ligger på pannan. De laterala och mediala grenarna sträcker sig sedan över hårbotten och slutar precis före den lamboida suturen, som är den fog som förbinder skallens parietal- och tinningben med nackbenet, beläget längst bak i huvudet. Båda grenarna divergerar till små kvistar som försörjer perikranium, som är den membranösa täckningen av skallbenen, och överensstämmer med bukhinnan som täcker de andra benen i kroppen.