En lexikalisk beslutsuppgift, eller LTD, är en typ av psykologisk prövning där en individ ombeds avgöra om en given sensorisk input motsvarar ett ord eller inte. Den sensoriska informationen kan vara antingen visuell, i form av bilder eller grupper av bokstäver, eller auditiv. Den lexikaliska beslutsuppgiften är särskilt viktig för delområden av psykologi som kallas semantiskt minne och lexikal tillgång. Semantiskt minne hänvisar till minnet av fakta, betydelser och begrepp som inte är specifikt kopplade till någon historisk punkt i en individs livsminne. Lexikal tillgång avser specifikt den process där kopplingar mellan stimuli och mening skapas, till exempel när ett ljud identifieras som ett ord.
Det finns många olika variabler som forskare kan ändra i en lexikal beslutsuppgift för att de ska kunna dra slutsatser om vilka förhållanden som påverkar lexikal tillgång på vilka sätt. Hur vanligt eller sällsynt ett ord är, till exempel, kan ha en betydande inverkan på hur snabbt, i genomsnitt, individer kan identifiera ett ord. Forskare försöker också få ett brett urval av olika försökspersoner att delta i en given uppgift. En individ med en stark utbildningsbakgrund, till exempel, kommer sannolikt att prestera bättre än någon med mycket lite skolgång eller med begränsad läskunnighet.
Psykologiska prövningar av detta slag bedöms vanligtvis baserat på hur lång tid det tar en testtagare att identifiera ett ljud eller en bild som ett ord eller icke-ord. För att göra det uppmanas testtagaren i allmänhet att trycka på en knapp på en dator eller att göra någon annan avgörande, snabb åtgärd. I många fall utförs hela den lexikaliska beslutsuppgiften på ett tangentbord. Detta eliminerar risken att forskarens direkta närvaro kan ha någon form av effekt på resultaten.
Upprepning och ordassociation är två fenomen som har visat sig ha särskild betydelse i ett lexikalt beslutsuppgiftsexperiment. Ett ord som identifieras som ett ord vid ett tillfälle i testet kommer i allmänhet att kännas igen som ett ord snabbare senare i testet. Dessutom kommer ett ord som är nära associerat med ett tidigare ord ofta att kännas igen snabbare än ett ord utan tidigare associationer. ”Tabell”, till exempel, kommer sannolikt att kännas igen snabbare i en lexikalisk beslutsuppgift om den föregås av ”stol” än om den föregås av ”valross”.