Den internationella rymdstationen (ISS) är en forskningsanläggning i låg omloppsbana runt jorden, som kretsar på en höjd mellan 320 km (199 mi) och 345 km (214 mi). Från och med maj 2007 består den internationella rymdstationen av fyra små rum, kända som ”tryckmoduler” på ingenjörsspråk, och har en livskapacitet för tre astronauter. Stationen är planerad att stå färdig från och med 2010 och kommer att omfatta totalt 10 trycksatta moduler, tillsammans med en Soyuz-farkost som fungerar som en livbåt och en stor otrycksatt fackverksstruktur för solpaneler.
För närvarande är den internationella rymdstationen den enda permanent bemannade anläggningen i omloppsbana. Det skapades som ett sätt för fem rymdorganisationer att dela de höga kostnaderna för att uppskjuta och underhålla en anläggning i omloppsbana. De fem byråer som deltar i ISS-projektet är NASA (USA), Roskosmos (Ryssland), JAXA (Japan), CSA (Kanada) och ESA (Europeiska unionen). När stationen är klar 2010 kommer hela projektet att ha kostat omkring 100 miljarder USD eller mer. Den internationella rymdstationen har varit i omloppsbana sedan 1998 men bara ockuperad sedan 2000. Den har redan haft 124 distinkta besökare, inklusive fem betalande rymdturister, som betalade 20 miljoner dollar vardera för att besöka stationen.
Den första modulen för den internationella rymdstationen, Zarya (som betyder ”gryning” på ryska), lanserades 1998 och kretsade självständigt i nästan två år på grund av förseningar i konstruktionen av Zvezda (”stjärna” på ryska), en servicemodul med sovplatser plats för två astronauter. Zvezda innehåller också en dusch och toalett, träningsutrustning, ett pentry för matlagning och är den största modulen på ISS, med liten marginal. Strax efter att Zarya lanserades kopplades den amerikanska enhetsmodulen till den. Trogen sitt namn fungerar Unity som en förbindande nod mellan andra moduler, och kallas ibland för Node 1. Den sista modulen som för närvarande är i omloppsbana är den USA-byggda Destiny Laboratory Module, där vetenskaplig forskning bedrivs.
Från slutet av 2007 till 2010 kommer ytterligare sex moduler att lanseras: Nod 2, Columbus Laboratory Module (europeisk), Japanese Experiment Module, Multipurpose Laboratory Module (Ryska), Nod 3 och Docking Cargo Module. Målet är att rymdstationen ska stå färdig 2010. De flesta av modulerna har en beräknad livslängd på 15 år, så den första modulen kan behöva bytas ut eller kasseras 2013, men majoriteten av stationen bör vara i drift till 2020.