Ett latinskt ord som betyder ”ben”, crus är ett segment av underbenet. Kallas till som crura i pluralform, det är en anatomisk term som kan syfta på själva underbenet eller till en annan struktur i kroppen som är benliknande till formen, såsom hjärtats crura och diafragman, som helt enkelt är parade buntar av celler och fibrer arrangerade i ett linjärt mönster. Crus kan också vara känd som en damask, en term som oftare används utanför anatomin för att beskriva plagg som bärs över underbenet vid fiske, vandring, bergsklättring eller ridning. I allmänna termer används dock crus för att beskriva antingen hela underbenet eller för att hänvisa till en struktur som finns däri, såsom tibia och fibula ben.
Skaftet eller underbenet är designat uteslutande för rörelse och består av, under huden och subkutan fettvävnad, 13 muskler, många nerver och blodkärl i benet och foten, och två stora långa ben, skenbenet och vadbenet. Som den största av de två absorberar skenbenet en mer betydande del av kroppens vikt mellan knäet och fotleden. Det är benet som artikulerar med lårbenet i låret – det enda benet i kroppen som är större än skenbenet – för att bilda knäleden, och även med talus i foten för att bilda en majoritetsdel av ankelleden. Vid sidan av skenbenet i crus finns fibula, ett något mindre ben som fäster vid skenbenet i dess övre ände och till en mindre del av fotleden i den nedre änden.
Musklerna i crus klassificeras som tillhörande antingen den främre eller bakre delen av benet, fack som delas av ett hölje av vit bindväv som kallas fascia. Varje fack och de vävnader som finns i det försörjs av sina egna nerver och blodkärl, som rinner ner antingen på fram- eller baksidan av benet. Det främre utrymmet kallas ofta smalbenet och innehåller tibialis anterior, extensor digitorum longus och extensor hallucis longus, muskler som lyfts uppåt ankeln, fyra mindre tår respektive stortån. Ibland ingår också i det främre utrymmet de tre peroneusmusklerna på utsidan av skenbenet, longus, brevis och tertius, som hjälper till att luta foten utåt.
I den bakre delen av benet, känd som vaden, består av sju muskler. Dessa inkluderar de stora gastrocnemius och soleus och mindre plantarismuskler, som är plantarflexorer i fotleden, vilket betyder att de pekar foten nedåt. Under dessa finns popliteus, som hjälper till vid flexion och rotation av knät, flexor digitorum longus och flexor hallucis longus, som plantarflexar de fyra mindre och stora tårna, och tibialis posterior, som lutar foten inåt.
Till dessa fack finns flera stora blodkärl och nerver, som är ansvariga för att föra syre och näringsämnen till vävnaderna i benet och foten. I det främre utrymmet av crus finns den främre tibiala artären och den djupa fibularnerven, som var och en förgrenar sig till ett flertal mindre bifloder. På liknande sätt försörjs det bakre utrymmet av den bakre tibialisartären och tibialisnerven.