Teorin om kommunikativ handling utvecklades av den tyske filosofen och sociologen Jurgen Habermas. Denna teori faller under de filosofiska genrerna epistemologi, etik och språkfilosofi och kan appliceras på sociala problem och politik. Kommunikativ handling förklarar och lägger grunden för betydelsen av rättvisa demokratier samt motiveringen för frigörelse från auktoritära politiska system.
Kommunikativ handling strävar efter att lösa problemet med universella sanningar eller lagar genom att det är svårt att utvidga moral över alla kulturer på grund av olika värderingar och trossystem. Denna relativism hindrar andra från att engagera sig eller bedöma förhållanden som kan vara omänskliga eller skadliga för människor i ett lokalt eller globalt perspektiv genom att citera kulturella skillnader. Kommunikativ handling hävdar att genom systematisk diskussion kan universella sanningar och uppförandekoder avslöjas på ett sätt som alla inblandade kan komma överens och kan dra lika mycket av.
Kommunikativ handling som tillämpas skulle idealiskt skapa ett rättvist samhälle där alla medlemmar följer den gyllene regeln ”gör mot andra som du skulle ha gjort mot dig”. Kommunikativt agerande vilar med andra ord i allmänhet på förmågan för alla att anamma varandras individuella perspektiv och utifrån den utgångspunkten utveckla handlingar som skulle få rättvisa konsekvenser för alla. Utan att ta någon annans synvinkel riskerar vi att agera av okunnighet eller minimera förhållanden som kan orsaka mycket lidande för andra.
Kommunikativ handling strävar efter att förfalska idéer om relativism; att varje kultur eller gemenskap har trossystem som inte kan sträcka sig universellt på grund av kulturella metoder och erfarenheter. Till att börja med försvagar teorin om kommunikativ handling denna idé med det grundläggande påståendet att förnuftet är en universell förmåga som är inneboende i alla människor. Det följer att om förnuftet är grunden för moraliskt och etiskt handlande, så kan förnuftet ensamt föreskriva några universella moraliska sanningar och politiska lagar.
Kommunikativ handling genomförs systematiskt i följande tre steg. Först alla, berörda medlemmar av ett samhälle eller ett samhälle ville anta en universell, opartisk princip. Alla måste erkänna andras perspektiv för att skapa en intresseavvägning. För det andra, genom diskurs, kan ett moraliskt anspråk endast göras om alla godkänner. Slutligen ska ingen tvingas att acceptera ett villkor. De måste vara medvetna och fritt välja att bli påverkade av alla fördelar och konsekvenser som blir följden.
Den rationella diskurs som blir resultatet av kommunikativ handling har en trickle-down effekt. Genom att fastställa och lägga ut universella moraliska sanningar kan kommunikativ handling tillämpas i mindre skala för att medla och lösa akuta konflikter och kriser inom en grupp. Kommunikativt agerande syftar till att lägga grunden för positiv social förändring, men öppnar i samma ljus för motiveringar för att en gemenskap engagerar sig i andra grupper där deras agerande kan anses vara kontroversiellt.