Biostatistik är i själva verket två ord – och två studieområden – kombinerade. Biodelen involverar biologi, studiet av levande varelser. Statistikdelen involverar ackumulering, spårning, analys och tillämpning av data. Biostatistik är användningen av statistiska procedurer och analyser i studier och utövande av biologi. Som sådan har den många verkliga och vetenskapliga tillämpningar.
Biostatistik används rutinmässigt för att driva biologiska experiment. Data samlas in och analyseras före, under och efter ett biologiskt experiment, med avsikten att komma till någon form av logisk slutsats om vad som kanske inte är exakt empiriska resultat. Å andra sidan kan ett biostatistiskt experiment vara helt matematiskt; till exempel kan mätningen av ett djurs temperatur vid olika tidpunkter på dygnet, och den efterföljande spårningen av andra variabler involverade i dessa temperaturmätningar, uttryckas i helt numeriska termer.
På tal om mått så är det dags för några termer. En population är en uppsättning mått. I exemplet ovan utgör gradmätningarna av djurets temperatur — som helhet — populationen. En eller några av dessa mätningar utvärderade separat från resten av befolkningen utgör ett urval.
Mätningar och annan användning av biostatistik involverar inte alltid så vardagliga saker. Biostatistik används ofta i storskaliga insatser, såsom drogtester och miljömodeller. Särskilt när det gäller prövningar av nya läkemedel, är biostatistik starkt beroende av att spåra och tolka data och för att ge rekommendationer baserade på dessa tolkningar.
En annan viktig användning av biostatistik är att utvärdera spridningen av en sjukdom. Forskare genomför tester på personer som har fått en sjukdom – provet – och jämför deras DNA, livshistoria och sociala förhållanden med andra som bor i samma område – resten av befolkningen – för att se varför vissa människor fick sjukdom och andra gjorde det inte. På så sätt kan biostatistik hjälpa till att lösa vissa miljömässiga eller biologiska mysterier. En relaterad användning av biostatistik är i genetisk forskning. Prover, populationer, experiment, forskning – allt görs i namnet av att söka botemedel mot dödliga sjukdomar, orsaker till genetiska missförhållanden och förutsägelser om eventualiteter.
Biostatistik används också vid modellering och hypoteser. Givet en uppsättning data kombinerar forskare biostatistik och sannolikhetsteori för att bestämma sannolikheten för att sjukdomar ska drabba befolkningar, läkemedel för att bota dessa sjukdomar och människors reaktion på dessa droger. På så sätt lovar biostatistiken att vara lika bra på att förutsäga framtiden som den är på att analysera det förflutna.