Ett riktmärke är ett tal, tillstånd eller villkor mot vilket framtida resultat kan jämföras. Mätvärden är kvantifierbara datapunkter som tydligt kan demonstreras och bevisas. Benchmarking-mätvärden är alltså befintliga tillståndsdatapunkter som människor kan testa, mäta och rapportera och kan använda för att utvärdera framtida resultat. Sådana mätvärden används i en mängd olika affärs-, utbildnings-, politiska och tillverkningsfunktioner.
Benchmarking-mått kan baseras på en enhets egen baslinje. Till exempel kan ett företag som vill öka sin försäljning använda försäljningsvolymen för sitt första metriska år som riktmärke för försäljning. Alla framtida siffror mäts mot detta för att se om försäljningen har minskat, växt eller förblivit statisk.
Men ofta involverar benchmarking externa standarder, prestanda och bästa praxis. Företaget kan till exempel vilja överträffa en konkurrent eller ett branschgenomsnitt. I det här fallet skulle konkurrentens eller branschens genomsnittliga försäljningsvolym bli det benchmarkingmått som prestanda mäts mot.
Praktiskt taget alla datapunkter som kan registreras eller mätas kan användas som benchmarking-mått. Detta kan inkludera försäljnings- eller vinsttal för ett företag, standardiserade testresultat för en skola, väljargodkännandenivåer för en politisk kandidat och produktionskvantiteter för en tillverkningsanläggning. Det kan också inkludera antal vunna matcher eller poäng per match för ett idrottslag eller olycksfria dagar för en industrianläggning med mera.
Benchmarking-mått används dock vanligare i vissa funktioner än i andra. IT-proffs, revisorer och strategiska planerare arbetar ofta med riktmärken, liksom projektledare. Försäljnings- och produktionsledningsområden har också traditionellt sett ett nära samarbete med benchmarking.
Individer använder ofta benchmarking i sina personliga liv, trodde att de kanske inte inser att de gör det. Det kanske vanligaste exemplet är en individ som strävar efter att gå ner i vikt. I det här fallet skulle personens startvikt vara det riktmärke mot vilket framtida prestationer mäts.
Det yttersta syftet med benchmarking av mätvärden är att ge tydliga referenspunkter för prestanda av något slag. Detta gör det möjligt för individer, team och företag att bedöma framgång eller misslyckande. Riktmärken förknippas ofta med prestationsmål. Ett företag kan till exempel jämföra sin vinstmarginal till 10 procent under innevarande år, med målet att nå 20 procent om fyra år. Om nästa års vinstmarginal är 12 procent vet företaget att det har gått upp två procent på sitt riktmärke.