Vad är behandlingen för aluminiumförgiftning?

Behandling av aluminiumförgiftning är ofta beroende av nivåerna av aluminium i kroppen och symtomens svårighetsgrad. I de allvarligaste fallen krävs sjukhusvistelse och mediciner ges för att påskynda avlägsnandet av aluminium från kroppen. I många fall rekommenderas patienter att undvika exponering för metallen och övervakas på poliklinisk basis. Det kan dock vara svårt med tanke på hur utbrett aluminium är i miljön. I allmänhet, utan ytterligare exponering för metallen, kommer kroppen gradvis att göra sig av med överskottsmängder av metallen naturligt.

Individer med symtom på aluminiumförgiftning som är tillräckligt allvarliga för att kräva sjukhusvård kan behandlas med desferalmesylat. Denna medicin binder effektivt till metaller, såsom järn och aluminium, i kroppen. När läkemedlet är bundet lämnar det kroppen och tar med sig metallen. Desferalmesylat kan ha allvarliga biverkningar, inklusive akut njursvikt och kramper och administreras därför i allmänhet endast i de mest kritiska fall av aluminiumförgiftning.

I akuta fall av aluminiumförgiftning kan källan till exponeringen vara uppenbar. Arbetare som bryter aluminium och individer som bor nära dessa gruvor löper en högre risk för toxicitet. På samma sätt löper de som arbetar i eller nära anläggningar som tillverkar produkter som innehåller aluminium också högre risk. I dessa fall kan stora livsstilsförändringar behövas för att minska aluminiumexponeringen till ofarliga nivåer.

Aluminium som konsumeras i mat är ofta en viktig komponent vid aluminiumförgiftning. Nästan all mat innehåller vissa spårmängder av metallen, men vissa livsmedel, som bakpulver och bakpulver, kan ha extra aluminium. Vidare kan tillverkade livsmedel, såsom tofu och ost, som tillagas i aluminiumkar ha höga halter av metallen.

Tillredningen av maten är ibland viktigare än själva maten. Vissa livsmedel, särskilt mycket sura livsmedel, kan absorbera aluminium från pannan där de tillagas. Som sådan bör köksredskap av aluminium förmodligen undvikas av dem som är mottagliga för aluminiumtoxicitet.

Människor som lider av aluminiumförgiftning väljer ofta att undvika vissa antacida, tandkrämer och smärtstillande medel som innehåller metallen. Produkter som antimjällschampon och deodoranter kan också innehålla aluminium som kan absorberas genom huden. Lyckligtvis har ökande medvetenhet om de negativa effekterna av överdriven aluminiumförbrukning fått vissa tillverkare att sänka aluminiumnivåerna i produkter. I vissa fall finns alternativa produkter utan tillsats av aluminium alls.